Miljöaktivisten Alva Snis Sigtryggsson, författaren Charles Eisenstein och tecknaren Sara Granér är några av dem som medverkar med texter och bilder till boken Sånger från jorden, som ges ut i slutet av november av Skörda förlag. Redaktörerna Amanda Martling och Elinor Askmar fick idén till antologin för två år sedan.

– Vi tänkte att det saknades något i samtalet kring omställning. Att det hela tiden hamnar i frågor om teknik och ekonomi istället för att handla om det fundamentala skiftet som behövs i hur vi ser på planeten. Det pratas det alldeles för lite om, säger Elinor Askmar.

De menar att planeten fortfarande ses som en hög med naturresurser att plocka ifrån, och att det anses flummigt eller löjligt att prata om naturen som ett subjekt. Detta kan leda till problem när kriserna inom ekologi, ekonomi och energi ska diskuteras, menar de. Risken är att lösningarna leder till mer av samma tänk och samma problem – om vi inte också pratar om frågorna ur ett existentiellt perspektiv.

Förhoppningen är att boken ska bidra till ett fördjupat samtal om de existentiella, inre och psykologiska perspektiven av omställningen till ett hållbart samhälle. Exempel på frågeställningar är: Vad har vi förlorat kontakt med som gjort att vi hamnat i denna återvändsgränd? Hur ser vi på naturen och på oss själva i relation till planeten? Vilka ”sanningar” i vårt samhälle behöver vi slå hål på för att komma vidare och verkligen börja bygga något mer hållbart?

En av texterna i antologin är skriven av psykosyntesterapeuten Eva Sanner och handlar om vår anknytning till planeten ur ett psykologiskt perspektiv. Hon jämför med de problem som skapas när en människa har en bristfällig anknytning till sin förälder, och menar att det går att dra paralleller till vår relation till planeten.

Före detta ärkebiskopen KG Hammar skriver kritiskt om hur kristendomen har varit med och format synen på naturen som ett objekt. Han resonerar kring påståendet att kristendomen skulle vara världens mest antropocentriska religion, genom att sätta människan över andra varelser, och hur mycket det har påverkat det västerländska sättet att tänka. Samtidigt visar han att det finns andra synsätt även inom kristendomen.

I ett annat bidrag skriver chefen för den samiska teatern Giron Sámi Teáhter Åsa Simma om hur naturen är besjälad.

– Åsa skriver om att vi delar jorden med andra väsen som vi inte ser. Detta är ju en totalt marginaliserad världsbild, som knappt går att prata om i offentligheten. Det är en viktig text, säger Elinor Askmar.

Att det blev just en antologi var för att få olika perspektiv på dessa komplexa frågor. Religiösa, filosofiska, psykologiska och akademiska, såväl som från ungdomar och urfolk. Det var också viktigt att kombinera intellektuella texter med poesi och bilder.

– Det är för att ha något som pratar med olika nivåer i oss som människor. Den inre omställning som måste ske är en förståelse som kryper in från olika håll. Det handlar om att öppna sig för en möjlighet till djup kontakt med planeten som vi bor på, säger Elinor Askmar.

Målet var att få en bredd av medverkande med olika bakgrunder, från bland annat kultur, akademi, företag, miljö och omställning. När redaktörerna började kontakta folk och fråga om de ville bidra var reaktionerna positiva.

– Vi fick ett väldigt fint gensvar. Det var betydligt lättare än vi trodde. Vi fick energi av att fler såg att den här boken behövs och att många har en längtan att prata om de här frågorna, säger Amanda Martling.

Dock hade redaktörerna gärna sett fler bidrag från personer som rasifieras. Många av de icke-vita som tillfrågades var för upptagna för att vara med.

– Vi har verkligen försökt men inte lyckats. Det är ett ideellt projekt som vi har jobbat jättemycket med och det här var så långt vi kom, säger Amanda Martling.

– Men det är en stor frustration och sorg att miljörörelsen fortfarande är så homogen, tillägger Elinor Askmar.

De tänker att det är bra att frågan om representation lyfts i samband med boken. Det här kan bli ett tillfälle också för andra att fundera över hur miljö- och omställningsrörelsen kan bli mer heterogen, menar de.

Boken skickades nyligen till tryck och nu är redaktörerna glada över att snart äntligen få dela med sig av den och se vad den väcker i läsarna. Bland annat hoppas de att antologin kan vara värdefull för omställningsrörelsen, som nu får en bok på svenska som sätter ord på vad inre omställning kan betyda. De hoppas också att alla som burit på de här känslorna ska se att de inte är ensamma.

Amanda Martling tror att tiden är mogen för en sådan här bok. Det finns numera världsledare som Bolivias president Evo Morales och påven Franciskus som pratar om jorden som ett subjekt, och den internationella ekocidrörelsen vinner allt mer gehör för sitt mål att göra miljöförstöring till ett brott mot mänskligheten.

– Vi förstår klimatkrisen och ser många lösningar men ändå händer inte tillräckligt mycket. Det hänger på oss att göra förändringar, men vi fastnar i gamla vanor och tankemönster. Det känns som om det är dags nu att stanna upp och gå djupare in i de här frågorna. Att många vill uttrycka sig kring det här perspektivet känns väldigt fint och hoppfullt, säger Amanda Martling.

Läs mer på www.sangerfranjorden.se.