”Jag hoppas så ett frö till förändring”
Medskapa framtiden är mer än en workshop. Det är ett upprop från ett urfolk som skänker deltagarna hopp om en mer hållbar värld.
Jesaia Lowejko jobbar på Studiefrämjandet i Växjö där han bland annat är verksamhetsutvecklare för hållbar utveckling, omställning och miljöfrågor. Sedan tonåren har han engagerat sig i olika sociala och miljöfrågor men alltid känt en frustration över att inte kunna göra större skillnad.
Tills den dag år 2012 då han deltog i en workshop på Permakulturfestivalen på Ängsbacka i Molkom. Ledare var Amanda Martling och titeln var Medskapa framtiden – hitta kraften att förändra. Han blir fortfarande berörd när han tänker på det.
– Det var första gången som jag mötte tanken att sociala orättvisor, miljöfrågor och känslan av hopplöshet var tre delar av samma fråga. Det var också första gången jag kände att det här var ett verktyg som faktiskt gjorde skillnad och jag tänkte att ”det här vill jag också göra”.
Amanda Martling satte Jesaia Lowejko i kontakt med Niklas Högberg, som har översatt Medskapa framtiden till svenska, och han gick en kurs för den som vill leda workshopen själv. Sedan dess har han hållit workshopen 20 gånger för sammanlagt över 200 personer, bland annat på framtidsveckorna i Alingsås och Kalmar och på Earth week i Växjö.
– Eftersom jag har upplevt hur starkt den har påverkat mig vill jag ge samma sak till andra. Jag hoppas så ett frö till förändring som alla deltagare kan vattna själva så att det växer till en framtid som är hållbar, rättvis och meningsfull för alla.
Initiativet till symposiet kom från urfolket achuar i Ecuador.
– Achuarfolket har en kultur som kretsar mycket kring drömmar. På 1980-talet fick deras shamaner drömmar om att en katastrof väntade. På 1990-talet drabbades deras grannfolk av oljeutvinning, berättar Jesaia Lowejko.
Den amerikanska biståndsorganisationen Pachamama alliance fick i uppdrag att skapa en workshop som skulle ”ändra drömmen om den moderna världen”. Den fick namnet Awakening the dreamer – changing the dream och lanserades 2005. Nu ges den i ett 80-tal länder på omkring 20 olika språk. Målet är att stärka engagemanget för att skapa en mer miljömässigt hållbar, socialt rättvis och existentiellt meningsfull framtid.
– Jag tror att alla som har varit med har fått en stark känsla av hopp. När deltagarna ska berätta vad de tar med sig från symposiet är ”hopp” det vanligaste ordet.
En utgångspunkt för workshopen är en uråldrig profetia från Amazonas om örnen och kondoren. Örnen symboliserar den västerländska kulturen med sitt fokus på intellekt och teknologi, medan kondoren symboliserar hjärta, intuition och andlighet. Enligt profetian skulle en 500 år lång period ta sin början på 1490-talet, då örnen skulle dominera världen och nästa utrota kondoren. Men därefter skulle de båda fåglarna flyga på samma himmel.
Symposiets upplägg är inspirerat av författaren Joanna Macy och hennes bok och arbete Work that reconnects. Det består av fyra delar som utgår ifrån varsin fråga och varvar gruppövningar med samtal och videoklipp.
Första frågan är – Var är vi?
– Den kan vara ganska jobbig. Man får konstatera att mänskligheten har ställt till med den största utmaningen som vi någonsin har stått inför.
Fråga två är Hur kom vi hit? Denna del handlar om den världsbild som i dag dominerar i Västvärlden, att den inte längre tjänar oss och att en ny världsbild är på väg att födas.
Nästa fråga är vad som är möjligt med ett nytt förhållningssätt och sammanhang.
– Del tre handlar om vad som är på gång att hända, vad som kan hända och hur alla deltagare kan vara en del av det, säger Jesaia Lowejko.
Sista frågan är Hur går vi vidare?
– Man ges inget färdigt paket med vad man ska tycka eller tänka. Allt kommer inifrån en själv.
En av de övningar som brukar ge störst gensvar hålls under workshopens tredje del. Deltagarna får i uppgift att visualisera att de är ute i naturen. En grupp barn dyker upp på besök från framtiden. De vill tacka för deltagarens insats för att skapa en bättre värld, och tar med den till framtiden för att visa hur det blev.
– Den övningen brukar vara oerhört stark. Att kunna se en hållbar värld är förutsättningen för att kunna skapa den.
Varje deltagares bild av framtiden ser olika ut, men Jesaia Lowejko tycker att det är roligt att se hur mycket de brukar ha gemensamt.
– Det är mycket mer natur och gemenskap, människor är gladare och mer harmoniska. Ganska många delar samma vision i stora drag utan att ha reflekterat över det.
I en annan övning som ibland förekommer i den sista delen av symposiet får deltagarna fylla i varsitt A4-papper på bredden. Till vänster skriver de upp saker som de älskar att göra, brinner för och får energi av. Till höger skriver de upp saker som de saknar i sitt lokalsamhälle och i världen. Sedan får de i uppgift att dra streck där emellan för att hitta sambanden, och skriva handlingar eller förhållningssätt på varje streck.
– Ett effektivt sätt att skapa förändring är att göra sådant man tycker är roligt.
Nästa gång Jesaia Lowejko håller workshopen blir det på Tallgården i Araby i Växjö. Datum är ännu inte bestämt.
– Det är ett väldigt socialt utsatt område. Jag känner att om jag gör den här workshopen ofta med nya människor som bor här skulle det kunna skapa en rörelse för förändring.
Läs mer på www.pachamama.org och Be the change Sweden – Medskaparinitiativet på Facebook.
Kontakta Jesaia Lowejko via Studiefrämjandet för mer information om nästa workshop eller om du vill att han ska hålla den i din bygd.