Socialtjänsten i Malmö går på knäna. 51 procent av socialsekreterarna i Malmö klarar inte av att upprätthålla kvaliteten och rättssäkerheten i arbetet, visar en undersökning som gjordes förra året av Novus, på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. Och situationen är betydligt värre nu, menar Katrin Skatt Gåvertsson, ordförande för Akademikerförbundet SSR i Malmö stad.

– Arbetsbelastningen är alldeles för hög. Målet för Malmö stad är att varje socialsekreterare ska hantera högst 45 ärenden. Men i dag är runt 60 ärenden per anställd inget konstigt. Resultatet blir en hög som växer och ett inflöde som inte går att hantera.

Ett av problemen är svårigheten att rekrytera socialsekreterare – och i synnerhet personer med erfarenhet.

– Det är stor personalomsättning och ständigt väldigt många nya, säger Katrin Skatt Gåvertsson.

Enligt undersökningen från Novus är 66 procent av de socialsekreterare som jobbar i Malmö stad under 35 år. I hela landet är siffran 43 procent.

– När många är nya på jobbet går väldigt mycket tid åt att hjälpa kollegor. Speciellt om en är ny i yrket och behöver få tid att lära sig det, säger Katrin Skatt Gåvertsson.

Samma problem ser Peter Nilsson, ordförande för fackförbundet Visions Malmöavdelning.

– Det är för många ärenden per individ och för få socialsekreterare överallt inom Malmö stad. Det handlar inte om att det är brist på socialsekreterare i Sverige. Men Malmö stad betalar för dåligt. Personalen söker sig till mindre kommuner eller till andra yrken som de har kvalifikationer för, säger Peter Nilsson.

– Statliga myndigheter och bemanningsföretag lockar många, säger Katrin Skatt Gåvertsson.

Linn Landén arbetar som socialsekreterare med inriktning barn och familj i stadsområde Öster i Malmö.

– Det är hela tiden högt tempo och högt tryck. Många upplever stress.

Den höga arbetsbelastningen gör att hon i perioder tvingas prioritera bort ärenden.

– De ärenden som inte är jätteallvarliga får vänta. Och när de föräldrarna och barnen får vänta ökar så klart risken för att också de ärendena ska bli allvarliga.

Facket har ställt krav på att de socialsekreterare som jobbar med barn och familj ska ha minst tre års yrkeserfarenhet. Men så ser det inte ut i Malmö stad.

– Det är allvarligt i sig att vi inte lever upp till kravet. Nya i yrket behöver en bra introduktion. Nu finns inte möjlighet till det. Det här är ett komplicerat arbete med mycket ansvar. Det är viktigt att en känner sig trygg i yrkesrollen och är säker på de beslut en fattar, säger Linn Landén.

Linn Landén berättar att flera erfarna kollegor har gått över till andra kommuner, andra arbeten och konsult- och bemanningsföretag.

– De erbjuder personalen att få ställa krav på sin arbetsmiljö. Och bättre lön. Det är en stor grej. Jag tycker Malmö stad borde titta på vad de erbjuder.

Katrin Skatt Gåvertsson tycker också att Malmö stad måste erbjuda bättre villkor.

– De krav som ställs från myndigheter och politiker stämmer inte överens med de resurser vi har. Antingen får de öka resurserna med 200 procent, eller faktiskt sänka kraven.

Men för att lösa problemet måste myndigheter och politiker också jobba större, både på regional och statlig nivå, menar Katrin Skatt Gåvertsson.

– När andra myndigheter, som psykiatrin och skolan, inte fungerar hamnar det i knäet på socialtjänsten. Vi ser en ökning av antalet orosanmälningar för barn. Det kommer fler ensamkommande, men de sociala problemen har också ökat i stort. Om vi vill ändra det ökade inflödet måste vi rusta upp välfärdsstaten.

Skånes Fria Tidning har sökt ansvariga chefer och politiker i Malmö stad utan att lyckas.