Göteborgs Fria

Kommunens samordnare: ”Tillgängligheten måste prioriteras”

Tillgängligheten måste börja ses som en del av stadsdelarnas ordinarie verksamhet om hindren ska åtgärdas, menar kommunens samordnare Birgitta Thielen.

– Det går långsamt, konstaterar Birgitta Thielen, Fastighetskontorets samordnare för enkelt avhjälpta hinder.

Det var redan vid utgången av 2010 som alla så kallade enkelt avhjälpta hinder skulle vara borta från offentliga lokaler. Till exempel skulle ramper ha fixats vid nivåskillnader, trösklar ha tagits bort och man skulle ha ordnat med kontrastmarkeringar, belysning och skyltar. Beslutet om måldatumet fattade riksdagen redan år 2000, vilket gav kommuner och företag tio år att genomföra arbetet.

Göteborg stads kommunala verksamheter misslyckades att nå målet. Kommunen satte därför upp ett eget nytt måldatum: den 31 mars 2013. När man missade det målet skapades återigen ett nytt: den 30 juni 2013.

Men i en intervju med GFT sa Ulf Kamne (MP), dåvarande ordförande i fastighetsnämnden, att målet då inte var att hindren skulle vara borta – man skulle bara ha undersökt vilka hinder som fanns och tagit fram åtgärdsplaner.

Hindren skulle vara borta först under 2014, enligt Kamne.

Både Boverket och Handisam påpekade då att arbetet redan borde vara klart.

– Meningen var att hindren skulle vara åtgärdade senast år 2010. Att man inte har inventerat och åtgärdat hindren fullständigt är inte bra, absolut inte, sa Birgitta Mekibes, utredare och arkitekt hos myndigheten Handisam (GFT 28/3-13).

Men hindren var inte borta år 2014, inte heller var alla hinder undersökta. I oktober hade kommunen undersökt hindren i 80 procent av sina 3 100 anläggningar, enligt fastighetskontorets rapport Staden tillgänglig för alla (2014).

Från start berodde förseningarna till stor del på att det var problem med inventeringsverktyget. Men nu handlar det framförallt om att förvaltningar och bolag behöver prioritera frågan, skriver fastighetskontoret i sin rapport.

– Tillgängligheten måste bli en del av stadsdelarnas ordinarie verksamhet.

Ansvaret ligger hos varje stadsdelsförvaltning och enligt fastighetskontoret är det ett problem att det skiljer mellan stadsdelarna hur de jobbar och att tillgängligheten ses som ett tillfälligt projekt snarare än en del av ordinarie budget och verksamhet.

Under hösten ska fastighetskontoret återigen kartlägga hur arbetet går ute i stadsdelarna.

– Vi är spända inför resultaten. Vi hoppas att ännu mer har inventerats och att fler länkar till goteborg.se så besökare kan se hur det ser ut. Sedan blir åtgärderna det stora jobbet, säger Birgitta Thielen.

Kartläggningen ska presenteras för kommunstyrelsen senast den 15 december.

När hindren verkligen kommer vara borta återstår att se. I Göteborgs stads budget för 2016 står det att ”alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda i kommunens publika lokaler och på allmän platsmark under mandatperioden”, det vill säga senast under 2018.

Fakta: 

Allmänna platser och publika lokaler

• Gator, vägar, torg, biografer, restauranger, kaféer nöjesparker, fritidsområden, idrottsanläggningar, busstationer, parkeringsplatser och andra anläggningar dit allmänheten har tillträde.

Källa: Boverket och Handisam

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2023 Fria.Nu