Ikiz blåser nytt liv i svensk folkmusik
På sin nya skiva Zoetic sessions tar Ikiz med lyssnaren på en resa där traditionella svenska folkvisor tolkas i en helt ny tappning. Han vill använda sitt turkiska ursprung för att lyfta fram den svenska vistraditionen.
Robert Mehmet Ikiz är hans fulla namn. I jazzvärlden är han mer känd som enbart Ikiz.
– Namnet betyder tvilling på turkiska, säger Ikiz, som i dagarna har hållit releasefest för sitt nya album Zoetic sessions.
Det är enbart publiken i Stockholm som får chansen denna gång. Inga fler spelningar är inbokade med det egna bandet. Schemat är redan fullt av speldatum för de andra banden där Ikiz tar plats bakom trummorna. Han spelar bland annat med Nils Landgren funk unit, Dan Reed band och Jacob Karlzon 3.
– Vi kommer förutom spelningen i Stockholm att ha en spelning i Istanbul om några veckor. Först till hösten blir det ytterligare två spelningar på hemmaplan. Då blir det en ny spelning i Stockholm samt en i Göteborg.
Med sin andra skiva Zoetic sessions vill Ikiz gå tillbaka till svenska traditionella folkvisor för att tolka dem på sitt eget vis.
– I Turkiet är det naturligt att höra folkmusik överallt, i butiker, på klubbar och på torg och gator. Här hemma finns inte den traditionen, och jag tycker det är synd. Tanken var att modernisera de svenska folktonerna genom att föra in en del elektroniska inslag, och även blanda in turkiska slagverk.
Förutom fyra egna kompositioner har Ikiz gett nytt arrangemang åt fyra klassiska svenska visor, bland dessa Sommarsången av Georg Riedel. De egna låtarna är även de färgade av svensk folkmusik, och även av skandinaviska musiker som Ikiz tidigare spelat med.
– Hela skivan är på så sätt väldigt inspirerad av Sverige och Skandinavien.
Det första mötet med den svenska folkmusiken kom ganska sent, berättar Ikiz. Ett oväntat möte på ett hotell i Örebro blev inkörsporten.
– Det pågick en folkmusikfestival och flera musiker bodde på mitt hotell. I ett rum pågick ett jam som verkligen fick mig att förstå energin i den här musiken. För mig påminde det om hur jazzmusiker spelar tillsammans. Det var en energi som jag ville uppleva igen.
Zoetic sessions är även tänkt som ett tvärkulturellt projekt, och till viss del ser Ikiz musiken som ett sätt att skapa förståelse för varandra, oavsett kulturell bakgrund.
– Det är väldigt mycket ”vi och dem” i dagens samhälle. I musikbranschen har vi tack och lov inte så mycket av det tänket och jag har inte märkt av rasism i musikbranschen. Jag vill visa med min musik att möten inte är något farligt. Det gäller att vidga sina vyer och att vara öppen för andra kulturer. Det gäller alla parter. Det gäller även de som kommer hit. Jag har själv integrerats och jag tror det beror på att vi i vår familj dels behållit många egna traditioner och dels anpassat oss efter de svenska traditionerna.
Ikiz berättar att hans pappa flydde Turkiet som politisk flykting, och att han själv fick vänta några år innan han också fick komma till Sverige.
I Turkiet levde han med mormor och en moster. Musiken hittade han fram till tidigt.
– Jag lyssnade mycket på skivor, främst klassiskt och även på Barish Manco, en turkisk artist. Sedan spelade jag trummor dag ut och dag in. Jag ratade barntrumsetet jag fick för att istället banka på kastruller.
På Hårgalåten, ursprungligen en visa som kommer från Hälsingland, har Ikiz valt att tydligt väva in turkiska tongångar.
– Framför allt är det de turkiska slagverken som skapar en ljudbild som vi vanligtvis förknippar med Orienten. Jag ville skapa en stark känsla med trummorna som nästan skulle skapa förväntningar på att få höra en arabisk sångare som snart ska börja sjunga, istället dyker då temat till Hårgalåten upp.
Under 1970-talet var det trumpetaren Maffy Falay och trumslagaren Okay Temiz som introducerade turkisk jazzmusik i Sverige genom samarbeten med bland andra Don Cherry och Bernt Rosengren.
– Framför allt har Maffy Falay betytt mycket för mig, säger Ikiz. Vi har spelat mycket ihop och ska tillsammans med Leo Lindberg på piano spela in en platta till hösten. Nu är Maffy 85 år, men han är fortfarande en inspirationskälla. Okay Temiz inspirerar framför allt genom att han visar att det hela tiden går att förnya sig. Han har alltid byggt sina egna trummor och fortsätter än i dag att hitta nya sätt att uttrycka sig på.
Samarbetena med internationellt gångbara artister har lett till att Ikiz i stort sett är på resande fot hela tiden. Han säger att han ser det som en förmån att få resa jorden runt och ta del av andra kulturer. Men han vill även försöka bidra till förändring. Ikiz berättar att skivan Funk for life med Nils Landgren funk unit gjordes i samarbete med Läkare utan gränser – och att den hade som syfte att öka uppmärksamheten kring de akuta behov som finns i slumområdena i afrikanska städer.
Efter en intensiv period med turnerande ser Ikiz fram emot att njuta av den svenska sommaren. Helst tillbringar han sin lediga tid i Stockholm, men även en tur till Gotland är inplanerad.
– Jag kommer att åka till Hallshuk på Gotlands västra del. Det är en speciell plats. Där skrev jag förra året första låten till Zoetic sessions.
Ikiz
Född: 1979 i Turkiet. Flyttade till Sverige som fyraåring.
Bor: Stockholm
Utbildning: Har studerat vid Stockholms musikkonservatorium åren 1995–98 och därefter vid Los Angeles music academy.
Medverkar i grupperna: Nils Landgren funk unit, Dan Reed band, Jacob Karlzon 3. Turnerar också med Caecilie Norby, Magnus Lindgren med flera.
Aktuell med: Sitt andra album i eget namn, Zoetic sessions.

