• Det utländska biståndet till Afghanistan har bland annat gått till att bygga vägar, men många gånger har man missat att utvärdera vad befolkningen verkligen har behov av, visar nya rapporter.
Fria Tidningen

Flera brister i svenskt Afghanistan-bistånd

Trots att Afghanistan är världens största mottagare av bistånd är landet ett av de minst utvecklade. Sverige har ensamt bidragit med nästan 7 miljarder i bistånd, men nya rapporter visar att det i flera fall inte gett önskade resultat.

I två nya rapporter som tagits fram av konsultföretget Indevelop undersöks framgångarna hos svenskt bistånd i Afghanistan. Rapporterna har beställts av Sida och studerar perioden 2002–2015, en period då Sverige totalt betalat 6,9 miljarder i bistånd till Afghanistan. Svenskt bistånd har enligt rapporten gett resultat, men det har också funnits flera brister.

Ett stort problem är att projekten inte varit tillräckligt bra på att överföra ansvaret för verksamheten till lokalbefolkning och lokala myndigheter. Det stannar istället hos de internationella organisationerna, visar rapporterna.

– I och med att staten är så pass svag har organisationerna inte haft någon motpart att jobba med. Därför har ett problem i Afghanistan blivit att många biståndsprogram drivs av biståndsaktörer istället för att stärka staten som ska ta över, säger Jessica Rothman, en av medförfattarna till rapporten.

Flera av de projekt som genomförts i Afghanistan har ökat tillgången till skola, sjukvård och personlig säkerhet. Däremot har en säker tillgång till mat och inkomst inte förbättrats – vilket leder till att fattigdomen inte minskar.

– Fattigdom är en väldigt komplex fråga, men jag tror att många organisationer har velat göra för mycket för fort. I vissa fall har man inte förstått den kontext man arbetat i, säger Jessica Rothman.

– Ett exempel är att man har byggt landsbygdsvägar med förhoppningen att fattiga ska kunna röra sig mer fritt, men man har inte analyserat hur människor ska kunna använda vägarna.Har de till exempel råd med transporter, åker de bil eller åsnekärra och så vidare.

Magnus Carlquist är ansvarig för Afghanistanbistånd på Sida och tycker att kritiken som riktas mot det svenska biståndet i rapporten i vissa fall är för svartvit.

– Vi välkomnar utvärderingsrekommendationerna, men de visar inte på den komplexitet som finns i Afghanistan för närvarande. Slutsatserna i rapporten är inriktade på specifika områden och ibland är det svårt att kvantifiera vad svenskt bistånd har uppnått, säger han.

Jessica Rothman påpekar att biståndsarbete i Afghanistan är mycket komplicerat.

– Afghanistan har väldigt många utmaningar, det den här studien visat är hur viktigt det är att kunna anpassa biståndet för det sammanhang man befinner sig i, och inte tro att det går att göra stora förändringar på kort tid.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Propaganda eller information?

Kommunikation kring Västlänken kostar nästan fyra miljoner i år ­– 1,5 miljoner mer än förra året.

Göteborgs Fria

© 2025 Fria.Nu