Den ideella gruppen Shahnaz vänner har efter misstankar om korruption i Råda församling sedan förra året försökt begära ut handlingar. Det har bland annat gällt löner och förmåner till personal och arvoden och ersättningar i församlingens kyrkoråd. Enligt kyrkoordningen har alla rätt att ta del av Svenska kyrkans handlingar så länge uppgifterna inte är sekretessbelagda, vilket inte till exempel löner är. Men trots upprepade förfrågningar har inte de efterfrågade dokumenten lämnats ut enligt gruppen.

– De har bestämt sig för att inte lämna ut något, och det är inte okej. De har gjort en principsak av att inte lämna ut något som har med sifferunderlag och förfrågningsunderlag att göra, säger Thomas Feiner som är talesperson för Shahnaz vänner.

Under hösten gjorde gruppen en anmälan till Domkapitlet i Göteborgs stift, som har tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar. Domkapitlet har i två tillsynsärenden, från december och januari, sagt att Råda församling bör påbörja hanteringen av ärendet. Men om de ska lämna ut handlingarna eller inte, är upp till församlingen att avgöra. Bestämmer de sig för att uppgifterna inte kan lämnas ut, ska ett avslagsbeslut lämnas som kan överklagas till Domkapitlet. Men också då är det enda Domkapitlet kan göra att uppmana församlingen att lämna ut uppgifterna.

– Kyrkoordningen reglerar det inomkyrkliga och det finns vissa skillnader från allmän lagstiftning, men också många likheter. Man kan inte direkt översätta den statliga offentlighetsprincipen till kyrkoordningen, kommenterar Louise Edqvist Lendefors som är stiftsjurist i Göteborgs stift.

Men när inte heller detta hjälpte gick gruppen vidare, och anmälde församlingen till Justitieombudsmannen, JO. Hos JO har man dock bara gått vidare med en av anmälningarna, den som gäller handlingar kring begravningsavgifter. Detta eftersom begravningar är något kyrkan gör på uppdrag av staten.

– När det gäller verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen betraktas Svenska kyrkan som en myndighet bland annat på det sättet att den då omfattas av offentlighetsprincipen, vilket inte är fallet när det gäller kyrkans övriga verksamhet, säger Peter Lidman som är föredragare på JO och handlägger ärendet.

JO har begärt ett yttrande från Råda församlings kyrkoråd, som måste ha svarat senast 3 juli.

Lars T Gåreberg, som är kyrkoherde i Råda församling, säger att de redan har lämnat alla handlingar som rör begravningsavgifterna. Vad gäller de andra handlingarna, menar han att det är en fråga om omfattningen.

– Vi har egentligen inte fattat något beslut. De begär ut tio års bokföring och varje handling måste sekretessprövas, det är mer än vi mäktar med. Hade man begärt ut enskilda handlingar hade vi lämnat det direkt.

Men enligt Thomas Feiner har de inte fått hela särredovisningen kring begravningsavgifterna, utan bara begärda kyrkorådsprotokoll, samt en budgetplan för 2015 och en sammanställd årsredovisning för 2013, båda dessa i tryckta broschyrformat. Vad det gäller bokföringen var det flera månader sedan de ändrade sin begäran.

– Det tog sex månader för församlingen att uppge att det handlar om ungefär 20 000 dokument, och då ändrade vi oss direkt och begärde bara ut bankutdrag istället.

På detta svarar Lars T Gåreberg att han inte känner till det, eftersom han inte handlagt ärendet.

Men denna del är alltså inte JO:s ansvar, eftersom det inte faller under den statliga offentlighetsprincipen. Shahnaz vänner menar att det visar på ett systemfel i kyrkans demokratiska uppbyggnad.

– Vi upplevde att det finns en lucka i svensk lagtext. Vare sig kyrkliga eller statliga instanser tar ansvar för att offentligheten efterlevs, säger Thomas Feiner.