• Människor solar på en strand i Barcelona i mitten av maj. Temperaturen på drygt 40 grader ligger på samma nivåer som normalt sett brukar förekomma runt midsommar.
Fria Tidningen

Extrem hetta kräver bättre åtgärder

Extrem hetta till följd av klimatförändringarna blir allt vanligare. I Spanien slogs nyligen värmerekord under maj, med temperaturer på 44 grader. Nu efterlyser forskare vid Lunds universitet bättre åtgärder för att vi ska kunna anpassa oss till det varmare klimatet.

– Hetta är en av de tydligaste och snabbaste effekterna av klimatförändringarna. I södra Europa har flera starka värmeböljor på senare år slagit hårt, framför allt mot redan känsliga grupper som äldre och barn, säger Johanna Alkan Olsson.

Hon är lektor vid Centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet och har bland annat tittat på hur vi kan anpassa oss till ett varmare klimat och hur vi i framtiden ska klara av allt extremare hetta. På flera ställen i världen är klimatförändringarna redan ett faktum – under maj månad slogs exempelvis värmerekord i Spanien med 44 grader i Valencia, som var en av de värst drabbade städerna. I en av stadens parker dog två hemlösa, en 62-årig spanjorska och en 47-årig rumänska, till följd av värmen. Johanna Alkan Olsson säger att det allt varmare klimatet i kombination med en stadsplanering som inte tar hänsyn till hettan skapar stora problem i länder i södra Europa.

– I Spanien har man traditionellt varit bra på att bygga för ett varmt klimat – med innegårdar och vattenfontäner som stänger ute värmen. Men sättet att bygga bostäder på har blivit mer likriktat och över hela världen bygger man nu lägenheter som ser likadana ut med stora fönster som vetter mot söder, eftersom det är vad folk efterfrågar. Något som inte passar för alla typer av klimat – om det är 44 grader ute blir det ju över 50 grader inomhus, säger hon.

För att tackla värmen har man på många platser istället satsat på en ökad användning av luftkonditionering. I flera stora städer har därför förbrukningen av el under sommarhalvåret ökat för att ge energi åt luftkonditioneringsanläggningar, säger Johanna Alkan Olsson. Hon menar att det blir en ond spiral som bidrar till att ytterligare öka klimatförändringarna, då vår energikonsumtion stiger. Istället anser hon att det behövs en hållbar stadsplanering som är bättre anpassad efter stigande temperaturer.

– Det går bland annat att planera för fler grönområden, mer grönt i staden ger mindre problem med värme. Sen är det såklart också viktigt att tänka på hur man bygger hus så att de inte behöver luftkonditioneras, säger hon.

Även i Sverige, där temperaturhöjningarna inte märks lika tydligt som i södra Europa, är det viktigt att ta hänsyn till allt varmare klimat vid planering av byggnader och hus, speciellt när det gäller offentliga miljöer. Redan i dag kan det bli väldigt varmt på sjukhus med stora fönster under sommaren, säger Johanna Alkan Olsson.

– Det är flera sjukhus som har problem med för varma avdelningar på somrarna och patienter är en extra utsatt grupp – något som är viktigt att tänka på inför framtiden när vi planerar våra vårdinrättningar.

Hon menar att det krävs en bättre anpassning efter rådande omständigheter men också en strukturell och långsiktig planering, där målet att minska utsläppen är överordnat.

– Det går inte att anpassa oss till hetta om vi inte samtidigt tänker i ett mer långsiktigt perspektiv. Ytterst handlar det om att vi måste se till att minska utsläppen och temperaturhöjningarna, samtidigt som vi också förbereder oss för den situation som komma skall med ett allt varmare klimat, säger hon.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu