Knopp sitter inspärrad i hönshuset. Inom ramarna för gårdens logik ska hon lägga ägg för att ha ett värde, men nu kommer de alltmer sällan. Hon har förresten sedan länge förlorat sin livsglädje. Den stolthet hon känner för varje ägg, byts snabbt i sorg när det rullar i väg i rännan för att plockas upp av bondens fru. Det skär i henne när hon inser att hon aldrig kommer att få se en kyckling kläckas.

Det här blir början på Knopps resa ut ur sitt fängelse. Hon möter gräsanden Såskopp, han som lever längst ner i hierarkin i ladan. På sitt eget sätt hjälper han henne att hitta ett liv utanför gårdens gränser.

Sun-Mi Hwangs roman Hönan som drömde om att flyga har blivit en modern klassiker, inte bara i hennes hemland Sydkorea, och det är inte svårt att förstå varför. Den parar den gamla fabelns enkla allmängiltighet med moderna kortromanens form.

Genom Knopps liv öppnas många möjliga läsningar om allt ifrån föräldraskap, livsdrömmar, ensamhet och solidaritet, till bilder av djurförtryck och exploatering. Sun-Mi Hwang har skrivit en så rik berättelse att det är svårt att inte återvända till den efter första genomläsningen.

Den bärande komponenten i den här sagan är ändå Knopps motstånd. Det är möjligt att hennes liv inte kan bli det hon innerst inne drömt om, men hon vägrar att leva efter de regler som andra har satt upp för henne. Och det i sin tur tar henne faktiskt längre än hon egentligen vågat drömma om.

Hönan som drömde om att flyga är ett ode till drömmarna, samtidigt som den är fast förankrad i en krass verklighet och den rättrådiga kampen för överlevnad. Det är själva nyckeln till att Knopp blir bokvårens stora hjältinna.