– Att erkänna romernas förintelse handlar om att hitta en gemensam syn på en gemensam historia, säger Soraya Post, initiativtagare till resolutionen om att EU ska erkänna den 2 augusti som officiell minnesdag för folkmordet av romer under Förintelsen.

Resolutionen har förhandlats fram med flera politiska grupper för att försöka få majoritet inför omröstningen, som kommer att äga rum om en vecka, den 15 april. Den 25 mars debatterades frågan i Europaparlamentet, inför det kommande beslutet.

– Debatten visade att det finns ett brett stöd för Fi:s arbete, säger Soraya Post. Den var väldigt viktig för att sätta arbetet mot antiziganism, som är ett i grunden antirasistiskt arbete, på den europeiska agendan. Samtidigt fick vi naturligtvis höra antiziganistiska uttalanden från de högerextrema vilket var ledsamt men samtidigt mycket talande för utvecklingen i Europa.

Datumet för minnesdagen har valts eftersom det var den 2 augusti 1944 som samtliga romer som var kvar i förintelselägret Auschwitz-Birkenau mördades. Det finns redan en minnesdag av befrielsen från Auschwitz, den 27 januari, men när den högtidlighålls glöms ofta romerna bort, enligt Soraya Post, som säger att romer inte har fått upprättelse efter Förintelsen.

– Nürnberg-rättegångarna hörde inga romer och romer fick heller inte ersättning för sitt lidande eftersom bedömningen som gjordes ansåg att de var antisociala – som att romerna hörde hemma i koncentrationslägren. Det är mycket viktigt för oss att vi får vår historia hörd.

Men resolutionen handlar inte bara om Förintelsen, enligt Post, utan även om att erkänna dagens antiziganism och att lägga ansvaret på samhällets svaga strukturer istället för på utsatta grupper.

– Antiziganism är vad som har hållit romer utanför samhället i form av social exkludering, förföljelse och stigmatisering. Kampen mot antiziganism måste ingå i det socialpolitiska integrationsarbetet, säger Soraya Post.