Kränkta elever får inte veta sina rättigheter
Arbetet mot kränkningar och trakasserier i skolan utgår inte från barn och ungas perspektiv, visar en ny rapport.
– Det är mycket snack över huvudet på eleverna, säger Sveriges elevråds ordförande Matilda Hellström.
Om inte skolan hjälper till har elever som utsätts för trakasserier och kränkningar andra att vända sig till. Det handlar om Skolinspektionen, Barn- och elevombudet och Diskrimineringsombudsmannen. Men när barn och unga för första gången har fått tycka till om hur systemet fungerar visar det sig ha flera brister.
– Vi konstaterar att arbetet mot kränkningar i skolan mycket tydligare måste ha barnets perspektiv och rättigheter i fokus. Barn och unga efterlyser trygga möten och information som de förstår, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg som i måndags lämnade över sin årsrapport till regeringen.
Han föreslår bland annat att barnets rätt till information om de rättigheter man har om man utsätts för kränkningar bör lagstadgas. Men också att det bör inrättas lokala oberoende barn- och elevombud dit barn kan vända sig och att myndigheterna anpassar sig så att de är tillgängliga för barn och unga.
Matilda Hellström är ordförande i Sveriges elevråd, SVEA, och hon säger att det är på tiden att man har lyft in unga och elevers perspektiv i arbetet mot kränkningar i skolan. Den största förutsättningen för att komma åt problemen är just ett ökat elevinflytande och att man i större utsträckning utgår från elevernas perspektiv, menar hon.
– Den berörda eleven är den första som ska tillfrågas om det rör hen och hens syn ska inte ifrågasättas utan den ska alltid vara en grund till det fortsatta arbetet. Om man känner sig delaktig tar man också till sig information på ett bättre sätt, säger hon.
Ett annat problem som måste åtgärdas, som Barnombudsmannen inte tar upp, är de brister som finns i elevhälsovården. Enligt lagen ska varje skola ha tillgång till ett elevhälsoteam som består av en läkare, sjuksköterska, psykolog, kurator samt specialpedagoger. I en del skolor kommer skolpsykologen kanske en halvdag varannan vecka, berättar Matilda Hellström.
– Det finns inte förutsättningar för att leva upp till syftet i lagen om elevhälsa. Det behövs ett maxtak för antal elever som en kurator eller psykolog ska ta hand om och riktade insatser för att rekrytera personal. I dag får skolans elevhälsoteam ofta arbeta med att släcka bränder istället för att se till att det aldrig börjar brinna.
Barnombudsmannens förslag i korthet:
Barnombudsmannens förslag rör ändringar i skollagen och diskrimineringslagen:
• Lagstifta om barnets rätt att få information om sina rättigheter och stöd när man utsätts.
• Inrätta lokala oberoende barn- och elevombud dit barn kan vända sig.
• Anpassa myndigheter för barn och unga.
• Skärp barnets skydd mot kränkningar och våld från vuxna.
Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter.

