”Man bryts sakta men säkert ner”
Förtroendet för omgivningen rubbas för den som utsätts för sexuella hot. Åsa Witkowski på Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) menar att det viktigaste är att prata om vad man blivit utsatt för.
Ett tillitsbrott. Så beskriver Åsa Witkowski hot och ofredanden av sexuell karaktär. Hon är verksamhetschef för kvinnofridsenheten på NCK och har lång erfarenhet av kontakter med kvinnor som utsätts för hot och våld.
– Offret tar ofta på sig ansvaret för att man skulle ha hanterat situationen annorlunda och tar ansvar för den andres handlingar, säger hon.
Annons
Hennes erfarenhet pekar mot att det som börjar med hot med tiden ofta övergår i fysiska handlingar. Det händer ofta när kvinnan säger ifrån.
– De vanliga sociala spelreglerna fungerar inte i de här fallen. Man bryts sakta men säkert ner, säger Åsa Witkowski.
Hon tror att det är viktigt att prata om vad som har hänt även om den som utsätts kan känna skam. Det som avgör hur svårt eller lätt det är att reparera skadan som har uppstått är ofta hur pass stabil den drabbades situation är i grunden.
– Man behöver samtalstid. Det kan vara genom en kurator i primärvården eller med en betendevetare i företagshälsovården. Jag tror man behöver någon form av samtal där man kan säga det här högt. Det kan vara under olika lång tid och det är för att det inte ska få konsekvenser längre fram om man vill bygga en ny relation, säger Åsa Witkowski.
Att inte veta vem det är som hotar eller begår ett övergrepp slår extra hårt mot tilliten generellt och kan vara svårt att bearbeta.
– Det går alltid att ringa till kvinnofridslinjen för att prata. Det är öppet dygnet runt. Känner man igen sig kan man ringa för att prata om vad man har upplevt, säger Åsa Witkowski.
Hon tycker det är viktigt att alltid polisanmäla. Både för att det kan kännas som en trygghet men också för att visa att man inte accepterar vad som hänt.
Ulf Åsgård är psykiater och expert på gärningsmannaprofiler. Termen användas på beskrivningar av gärningsmän som fortfarande är okända. Han är känd för att ha skapat profilen för lasermannen innan gripandet.
– Det finns de som har utarbetade fantasier om sexualbrott. I de flesta fall stannar det där men det räcker inte för alla, säger han.
Ulf Åsgård tycker det är viktigt att polisen tar anmälningar om sexuellt ofredande och hot på allvar och inte bagatelliserar dem, även om det inte finns någon namngiven misstänkt.
– Alla sådana här handlingar eller verbala attacker ska i grund och botten betraktas som farliga. Man ska vara angelägen om att utreda det och inte kasta det i högen med ouppklarade brott, säger han.
Centret är baserat vid Uppsala universitet och arbetar på regeringens uppdrag för att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor. Kvinnofridslinjen är en del av centret och är öppen för dem som har utsatts för hot och våld men även för anhöriga. Tel: 020-50 50 50.
