Kraftwerk är ett legendariskt band som genom sitt särpräglade uttryck blivit stilbildande. Med album som Autobahn, Radio-activity, Trans Europe express och Man machine lade Kraftwerk grunden för den moderna elektroniska musiken.

Ett genomgående tema hos gruppen har varit hur den moderna teknologin format samhället och människan. Tanken med utställningen Influenser, referenser och plagiat på Röhsska museet i Göteborg, är att presentera Kraftwerks visionära idéer och estetik utifrån en stor och delvis exklusiv samling av skivomslag, affischer, fotografier och annat material. Men i utställningen används även bandet som en lins att betrakta konst- och designhistorien genom.

Andréas Hagström är en av Sveriges största kännare av Kraftwerks estetik och har sedan 1990-talet samlat information och material kring det hemlighetsfulla och mytomspunna bandet. Efter att ha skrivit artiklar om deras estetik föddes idén om en utställning.

– Fokus är att skildra en formhistoria som utgår ifrån Kraftwerks estetik. Att presentera deras influenser och referenser, deras egen estetiska produktion men också sådant som i sin tur är influerat av dem. Industridesign, grafisk design, mode och populärkultur om vart annat. Som helhet blir utställningen en sorts berättelse om ett centraleuropeiskt kulturarv, säger Andréas Hagström.

Förutom skivomslag och affischer, med direkt koppling till Kraftwerk, kommer utställningen att innehålla allt från en radiomottagare, som skivomslaget till Radioactivity baseras på, till en strassbrosch som Florian Schneider bar på inte mindre än två skivomslag.

– Vi kommer också att presentera information som tidigare varit okänd om bandet. Exempelvis har jag hittat en koppling mellan konstnären Carl Fredrik Reuterswärd och Kraftwerk och fått låna in en av Reuterswärds laserprojektorer från 1970. Vi presenterar artist books av Emil Schult, konstnären som gjort många av Kraftwerks mest kända skivomslag, men även ett antal verk av andra konstnärer som Gilbert & George, Bernd & Hilla Becher och KP Brehmer för att visa på den konstnärliga miljö som bandet är sprunget ur.

Har det varit svårt att få tag i föremål?

– Vissa saker har jag varit tvungen att släppa för att det inte har gått att låna in dem från museer av en eller annan orsak. Med annat material har jag istället varit tvungen att sovra för att fokusera på några av alla de berättelser som jag vill berätta. Jag är också väldigt glad över att Röhsska tagit tillfället i akt att köpa in visst unikt grafiskt material, som ett antal originalaffischer till sina samlingar så att de kommer att bevaras för eftervärlden.

Hur kom det sig att du fastnade för Kraftwerk?

– Självklart startade det med musiken. Jag hörde dem första gången 1981, jag var sju, åtta år och det var det mest fantastiska jag någonsin hade hört. Till detta kom deras distinkta grafiska form. Precis allt känns så genomtänkt. Med tiden blev jag nyfiken på deras historia eftersom de finns så många myter och fantasier kopplade till bandet. På många sätt har jag triggats av att så mycket kring dem har varit höljt i dunkel.

Kraftwerk hade en förmåga att fånga upp tidsandan och jobbade konceptuellt med sina skivor. Vad tror du de hade gjort för album om det skulle släppas i dag?

– Om man generaliserar kring deras produktion så finns ett fokus på kommunikation och informationsteknik. Samtidigt har de nog alltid förbryllat sin samtid när de väl har släppt plattor och sprängt de mallar som publiken och media har försökt att ringa in dem med. Om de någonsin släpper en ny skiva igen så kommer deras koncept med säkerhet att göra mig glatt överraskad.

Utställningen Influenser, referenser och plagiat öppnar på Röhsska museet i Göteborg 24 maj och pågår till 8 november.