Mordförsöken påverkade hela Malmö | Fria.Nu
  • Showan Shattak.
  • Ärren på Showan Shattaks huvud syns tydligt.
  • Slagordet Kämpa Malmö har bitit sig kvar.
  • Möllevångstorget den 16 mars 2014.
Skånes Fria

Mordförsöken påverkade hela Malmö

På internationella kvinnodagen för ett år sedan knivhöggs fyra personer på Kristianstadsgatan i Malmö. Fyra nazister pekades ut som gärningsmän och några dagar senare tog tiotusentals personer över gatorna för att protestera. Skånes fria tecknar bilden av ett år som har präglats av chock, motstånd, uppgivenhet och kärlek till en stad.

Välta cyklar och krossat glas på trottoaren. Strax intill låg en lila kirurghandske kastad på asfalten. Utanför en av portarna hade bloddroppar tecknat ett mönster på stentrappan. Det var synen som mötte morgonpigga Malmöbor på Kristianstadgatan den 9 mars förra året.

– Jag kommer ihåg att jag går längs gatan. Det är folk som skriker. Sen sätter sig någon gränsle över mig och matar slag mot mitt huvud. Sen blir allt svart, säger Showan Shattak.

Några kvarter bort pågick en feministisk manifestation och han var på väg för att möta sina vänner som hade deltagit. Innan mordförsöket var han ett känt ansikte från supportermiljön runt MFF men idag har han tvingats tona ner engagemanget på grund av skadorna. Slagen mot huvudet krossade skallbenet och orsakade en hjärnblödning. Han låg i koma i en vecka och idag är närminnet och simultanförmågan som bortblåsta.

Fyra personer träffades av knivhuggen och skadorna har ett gemensamt drag. De sitter baktill på den övre delen av kroppen. Mot axeln, under armhålan eller ut mot ryggen.

– Jag känner av min arm. Hugget var djupt. Det har tagit lång tid att komma igång med rehabiliteringen. När jag tränar eller lyfter saker så gör det ont, säger Charlotte Johannsen.

Hennes vän, vi kan kalla henne Karin, träffades också av huggen.

– Mina skador är ytligare men hugget i axeln gick in två-tre centimeter, säger hon.

Den som inte tidigare hade ordet ”bunkaslagsmål” i sin vokabulär har det nu. Beskrivningen användes av polisens inre befäl i en intervju med Sydsvenskan dagen efter överfallet. Den har tolkats av många som ett försök att förmildra vad som hade hänt.

Showan ser sammanbiten ut. Polisens agerande är ett kapitel som väcker starka känslor. De tre vännerna är eniga i synen på att utredningen har präglats av misstro mot brottsoffren.

”Har du sett något?”, står det med blå bokstäver på flygbladen som delades ut på Möllevången i slutet av mars förra året. Under året som gått har polisen gång på gång gått ut och vädjat om att nya vittnen ska höra av sig.

– Om polisen hade trott på vad vi sade hade det blivit annorlunda. Nu har allt gått extremt långsamt, säger Charlotte Johannsen.

Först sju månader efter mordförsöket kallades hon in för att identifiera gärningsmannen via en fotokonfrontation. Det första förhöret dröjde flera veckor.

Polisen menar att jakten på nya vittnen gick ut på att styrka uppgifter som redan fanns och att fotokonfrontationer inte prioriterades då det redan fanns utpekade personer. Ett år senare tycker Showan Shattak fortfarande inte att polisen tagit mordförsöken på allvar.

– Ur ett svenskt perspektiv är det här exceptionellt. Hur vänsterrörelsen har behandlats. Vi är inte lika mycket värda för rättssystemet, säger han.

Dagarna efter attacken spreds slagordet Kämpa Showan över hela världen. Hashtagen med samma namn exploderade i sociala medier. På en promenad genom Möllevången kunde man se budskapet på banderoller hängandes från balkonger, på affischer i fönster och sprejat längs husfasaderna.

– Jag vaknade upp som en symbol eller en ikon. Jag valde inte det själv och jag var inte beredd på det, säger Showan Shattak som låg en månad på intensiven.

Men historien om mordförsöken handlar inte bara om de som befann sig på Kristianstadsgatan den 8 mars förra året. Det är också en berättelse om något som påverkade en hel stad. Åtta dagar efter attacken gled slagordet med Showan Shattaks namn över till att handla om hela Malmö.

Möllevångstorget har sällan varit så packat med människor som den 16 mars. Under parollen Kämpa Malmö fylldes torget och gatorna runt omkring till bristningsgränsen. Polisens uppskattning låg på 10 000 personer. Andra menar att det var betydligt fler och de sista deltagarna stod fortfarande kvar på torget när frontbanderollen nådde centrum.

– Jag tänker mycket på den stora demonstrationen. Det var så himla fint, säger Karin, som fanns på plats i folkhavet.

– Det här var en tid då jag fortfarande var i chock. Världen stod still för mig men det fanns 16 000 Malmöbor som gick ut för oss. 2014 var ett år i kamp och solidaritet och jag känner mig ödmjuk, säger Charlotte Johannsen.

– Jag känner på samma sätt. Jag har aldrig älskat Malmö så mycket som nu, säger Karin.

På gatorna samsades pensionärer med teatergrupper, vänsteraktivister, fotbollsfans och representanter för etablerade politiska partier. Showans Shattaks analys är att även de sistnämnda, om än för en liten stund, släppte partipolitiken och fokuserade på en sakfråga; fascistiskt våld. Kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande i samma tåg som autonoma. Bara i Malmö.

I efterhand är han glad över att strålkastarljuset har vänts från hans egen person och istället hamnat på frågor om feminism och antirasism. I hans ögon vreds allt det negativa till något positivt under året.

Det finns flera anledningar till att så många Malmöbor kände sig manade att protestera. I minnet låg en uppmärksammad nazistattack i Stockholmsförorten Kärrtorp några månader tidigare. Showans Shattaks engagemang inom fotbollsvärlden förde även samman supporters med engagerade antirasister och aktivister.

– Malmö har reagerat med gemenskap och folk har backat upp varandra. Man har valt en annan väg än att splittras, säger Charlotte Johannsen.

Att attacken skedde på Möllevången, en stadsdel med vänsterprägel som av många har setts som en frizon från nazistisk aktivitet, spelade också in. Datumet, internationella kvinnodagen, fick ett starkt symbolvärde tror Karin.

– Många tänkte nog att ”det kunde ha varit jag”, säger Showan Shattak.

– Jag tycker att det här har hängt kvar. Pegidamanifestationen är en symbol för det. Men vi har betalat ett högt pris för det, säger Karin.

Hon syftar på de 5 000 Malmöbor som protesterade mot den antimuslimska rörelsen Pegida i början av 2015. Bland människorna syntes banderoller med samma budskap, Kämpa Malmö. Karins tolkning är att mordförsöken satte något större i rullning som bröt mot invanda mönster. Att tröskeln för att bege sig ut och protestera blev lägre.

Fyra män kopplade till den skånska naziströrelsen är misstänkta för mordförsöken och samtliga nekar. En av dem har kandiderat för Svenskarnas parti i ett riksdagsval. När partiledaren Stefan Jacobsson valtalade på Limhamns torg i augusti kände sig många extra motiverade att protestera.

– Det var frustrerande och bisarrt att se dem så centralt i Malmö. Men skönt och befriande att se att folk var så arga, säger Showan Shattak.

– Självklart är det allas rätt att demonstrera. Men det kan ju inte förvåna någon att folk blev arga. Det är ett parti med personer kopplade till sig som har försökt mörda folk, säger Charlotte Johannsen.

Flera motdemonstranter skadades av polishästar i Limhamn. I sociala medier cirkulerade en bild på en kvinna i en t-shirt indränkt i blod. Över bröstet löpte texten Kämpa Malmö.

Ett år efter händelserna på Kristianstadsgatan börjar polisens utredning nå sitt slut. I alla fall för tre av de misstänkta. Den fjärde förhördes på plats av polisen efter överfallet men fick sedan gå. Tack var det kunde han obehindrat gå under jorden.

Under tiden på flykt har han intervjuats av högextrema sajter och skrivit artikelkommentarer på nätet om händelserna i Malmö. Polisen har spårat hans banköverföringar till Ukraina där de tror att han gömmer sig. Strax innan mordförsöken besökte han landet för att stötta det högerextrema partiet Svoboda.

Eftersom 31-åringen aldrig blivit delgiven kan han inte åtalas. Men brottet kommer aldrig att preskriberas. För att klara sig undan en rättegång måste han fortsätta att leva på flykt.

Men rättsprocessen är inte är det som väger tyngst för de drabbade. De talar engagerat om manifestationerna och stödet från okända Malmöbor. De skiner upp när de nämner bekanta som har engagerat sig för att hjälpa dem på vägen tillbaka. När rollen som målsägande kommer på tal blir tonerna annorlunda.

– För mig känns det som en del av det höga priset som vi betalar. Jag hade gärna skippat det. Men det kommer ha ett symbolvärde att de blir dömda, säger Charlotte Johannsen.

Karin tycker att allt från början till slut har präglats av politik. Både brottet i sig och polisens utredning. Hon tror att rättegången kommer gå i samma riktning.

– Rent politiskt är det viktigt att fyra personer döms för mordförsök. Men de är en produkt av rörelsen som de tillsammans bildar. Det kommer inte bli guld och gröna skogar för att de här fyra hamnar i fängelse, säger Showan Shattak.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria.Nu