USA har fått skarp kritik för att landets förhörsmetoder i ”kriget mot terrorn” inneburit grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Så sent som i december slog ingen mindre än senatens underrättelsekommitté fast att underrättelsetjänsten CIA använt tortyr i förhör med terrormisstänkta.

Med bakgrund i detta har det beslutats i USA att förhören ska bli mer humana. Och det är här som Göteborgs universitet något otippat kommer in i bilden. De senaste åren har den federala underrättelsebyrån, FBI, finansierat delar av den förhörsforskning som bedrivs vid psykologiska institutionen i Göteborg.

Frågan om forskningsfinansiering är komplicerad och kan ofta innebära etiska dilemman om hur styrd forskningen är av finansiären.

Vanligtvis kommer pengar så väl från de vetenskapliga forskningsråden, olika stiftelser som en mängd samhällsaktörer. Ibland sker forskningen direkt på uppdrag från någon annan aktör, något som sällan allmänheten får reda på. När det gäller förhörsforskningen i Göteborg så sker den inte på uppdrag av FBI – men FBI är med och betalar för vissa projekt och visar stort intresse för kommande resultat. Och som prefekt Jesper Lundgren på psykologiska institutionen säger när jag ringer honom:

– Det är hård konkurrens om forskningspengar och stödet från FBI på omkring fem miljoner kronor är ingen oansenlig summa.

Vad är då bakgrunden till FBI:s intresse för forskningen i Göteborg? Det började med att president Obama strax efter att han installerats 2009 gav en exekutiv order om att alla amerikanska underrättelsetjänster som utför förhör av terrormisstänkta måste följa konventioner om mänskliga rättigheter.

Kort därefter formades en särskild förhörsgrupp med ansvar för ”misstänkta med högt underrättelsevärde”. Förhörsgruppen heter High-Value Detainee Interrogation Group, HIG, och har till främsta uppgift att skydda USA:s nationella säkerhet. Den lyder under FBI men har personal även från bland annat CIA.

Förhörsgruppen består av två delar: en mobil elitstyrka av förhörsledare, analytiker, lingvister och andra specialister med befogenhet att utföra förhör i och utanför USA, samt ett vetenskapligt program.

Att förhörsgruppen ser Göteborgs universitet som en nära samarbetspartner syns tydligt i deras informationsbroschyr. Där lyfter de fram Göteborgs universitet och professor Pär-Anders Granhag på psykologiska institutionen som en del av förhörsgruppens forskningsprogram.

I projekten som bekostas av FBI undersöker Göteborgs universitet bland annat hur falska intentioner kan avslöjas och hur en vänlig konversationsstil kan få folk att avslöja mer än de tror. Vid tre tillfällen har Göteborgsforskarna gjort presentationer hos FBI i Washington, enligt institutionens hemsida.

Jag fick kännedom om forskningen för drygt ett år sedan. Sedan dess har jag kontaktat flera nyhetsredaktioner för att tipsa dem att skriva om ämnet, nu ett år senare börjar flera medier äntligen ta upp frågan. I artiklarna beskrivs finansieringen som ”kontroversiell”, vilket har mött svar om att det är CIA som avslöjats använda metoder som strider mot de mänskliga rättigheterna, inte FBI. Men faktum är att även FBI har fått kritik för bland annat etnisk profilering och kränkande behandling av misstänkta i samband med terrorbekämpning, enligt rapporten Illusion of Justice, som Columbia Law School och Human Rights Watch gav ut förra året.

Något jag saknar i mediebevakningen är att sätta forskningen i ett större perspektiv. Det går att vrida och vända på frågan om det etiskt lämpliga med att ta emot medlen från FBI. Ett sätt att se det är att det är att Göteborgs universitet nu hjälper USA bort från de kritiserade förhörsmetoderna och till humanare sådana. Men två frågor som måste ställas är: vem får sätta dagordningen för säkerhetspolitiken?

Sverige har en tillmötesgående hållning mot USA när det gäller säkerhetsfrågor, i synnerhet efter 11 september 2001.

Ett känt exempel är Egyptenaffären i december 2001. På begäran av USA utvisade den svenska regeringen då två terrormisstänkta Egyptier i en CIA-riggad operation på Bromma flygplats. FN:s tortyrkommitté kritiserade Sverige hårt för detta.

Ett annat exempel är den mycket omdiskuterade FRA-lagen, som anpassades till USA:s nationella säkerhetsmyndighet, NSA. Samma NSA som visselblåsaren Edward Snowden avslöjade för deras omfattande globala signalspaningsprogram.

I Sverige tycks USA:s signalspaning inte nämnvärt störa det politiska etablissemanget. Det tycks som om amerikanska säkerhetsintressen blivit så självklara i Sverige att de avpolitiserats, gjorts till en icke-fråga politiskt sett.

Vad säger egentligen ansvarig minister om att FBI finansierar förhörsforskning på ett svenskt universitet? Jag kontaktar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, som ger kommentaren att forskare och universitet i Sverige genom lag har en långtgående frihet att utforma sin forskning. Det är viktigt för att undvika att forskningen blir politiskt styrd, menar hon.

Det är givetvis bra. Men frågan är just hur fri från politisk och ideologisk styrning som psykologiska institutionen är i detta fallet, då FBI är en politiskt styrd underrättelsetjänst, vars högsta prioritet är att skydda amerikanska intressen.

Låt oss göra ett tankeexperiment. Enligt det globala terrorism-indexet för 2014, som mäter frekvensen av terrorhandlingar, är exempelvis Indien, Pakistan och Ryssland mer än dubbelt så utsatta som USA. Lek med tanken att det vore något av dessa länders säkerhetspolitiska intressen Sverige var följsamt mot, eller något av dessa länder som ville finansiera förhörsforskning. Om tanken känns främmande kan det vara värt att fundera på om USA:s världsbild och säkerhetspolitik har normaliserats till grad att den knappast ifrågasätts?

Jag vände mig till prefekt Jesper Lundgren, som är högst ansvarig för psykologiska institutionen, och därmed för förhörsforskningen i Göteborg. Han anser att det är fel att blanda ihop USA:s säkerhetspolitik med förhörsforskningen.

– Om ett annat lands underrättelsetjänst vore intresserad av att finansiera forskning om humana förhörsmetoder, med öppenhetsvillkor, kan institutionen överväga att ta emot medel också därifrån, säger Lundgren.

Han betecknar också forskningen i Göteborg som fristående och betonar den samhällsnyttiga aspekten och det goda syftet att ta fram humana förhörsmetoder. Psykologiska institutionen har också ställt krav gentemot FBI, bland annat att forskningen ska vara öppen och tillgänglig, exempelvis att resultaten publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

– Förhörsforskningen här har gott anseende. Jag har svårt att se att den skulle kunna missbrukas Vi följer lagen om etikprövning av forskning som involverar människor, säger Jesper Lundgren.

Etikprövningen är viktig, problemet är bara att statliga Etikprövningsnämnden aldrig gör etiska prövningar gällande varifrån forskningspengar kommer eller gällande hur forskningen kan komma att användas.

Samarbetet med FBI verkar helt enkelt inte ses som något problem. Ansvarig minister tyckte det inte, men vad säger andra politiker från andra partier? Jag skickar frågan ”ser du något problem med att en svensk forskningsinstitution aktivt bidrar till USA:s krig mot terrorism?” till ledamöter i olika politiska partier i de riksdagsutskott som bör vara intresserade. En enda politiker svarar. Det är Hans Linde (V), ledamot i utrikesutskottet och i krigsdelegationen. Han svarar att han nu ska lyfta frågan i riksdagen eftersom finansieringen är ”olämplig med tanke på att FBI och annan amerikansk underrättelseverksamhet bidragit till kränkningar av mänskliga rättigheter. Svenska universitet måste vara mycket restriktiva med att ta emot finansiering från en utländsk säkerhetstjänst.”