• Ardeshir Bibakabadi, från föreningen Homan, och Ylva Gellerstedt, från RFSL, möter många hbtq-personer som utsätts för hedersförtryck.
  • ”Det behövs sådant som Gays in Angered för att fler ska våga komma ut”, säger Afnan Yassir (tv), som ofta besöker verksamheten. Tanya Charif är socionom och aktiv i gruppen.
  • Afnan Yassir och Tanya Charif, från Gays in Angered, som bland annat ordnar en fest och deltar i paraden under West Pride.
  • Lyssnar och stöttar. Till Ardeshir Bibakabadi, från föreningen Homan, och Ylva Gellerstedt, från RFSL, kan man komma om man vill prata om sin situation.
Göteborgs Fria

”Många hedersutsatta hbtq-personer tvingas leva ett dubbelliv”

Under West Pride vajar regnbågsflaggorna i Göteborg, men även under resten av åren bedrivs livsviktigt hbtq-arbete. GFT har träffat tre eldsjälar som jobbar med att stötta hbtq-personer som är utsatta för hedersförtryck – ett stort ansvar som läggs på ideella krafter.

Hur många som är utsatta för hedersförtryck i Sverige är oklart, exempelvis har Brottsförebyggande rådet ingen statistik som specifikt rör hedersrelaterad brottslighet. Men Homan, RFSL och Gays in Angered är tre ideella organisationer som möter många hbtq-personer som är utsatta.

Omkring 25 procent av de hundratalet personer som RFSL Göteborg årligen tar emot för kurativt stöd gäller hedersutsatthet. Utöver att lyssna och stötta handlar kurator Ylva Gellerstedts arbete om att lotsa folk vidare men också att leta tillfälliga skyddslösningar.

Hon säger att hedersförtryck sker mot bakgrund av ett patriarkalt samhällssystem, genomsyrat av styrande normer om kön och sexualitet. Starka inslag av homo- och transfobi ökar skammen.

– Samhällets berättelser, i till exempel medier och populärkultur, handlar om heterosexuell kärlek mellan cispersoner, säger Ylva Gellerstedt. Annan kärlek och andra identiteter ges litet utrymme. Det upprätthåller normerna – och skammen.

Den stereotypa bilden av heder handlar om en heterosexuell tonårsflicka med muslimsk bakgrund som utsätts av män i familjen och släkten. Stereotypen är kraftfull och hindrar exempelvis socialtjänst och polis från att upptäcka andra hederssituationer, exempelvis att hbtq-personer kan drabbas. Att mödrar kan vara förövare, liksom syskon. Att kontrollsystemet kan vara större än familj och släkt, sträcka sig till ett grannskap eller en församling. Att hedersförtryck kan ta sig uttryck i mycket grovt våld, tvångsgifte och bortförande, men också som vardagsheder genom en ständig kontroll och ett regelsystem som begränsar personens liv.

– Jag möter personer från olika miljöer och kan konstatera att heder inte är knutet till någon enskild folkgrupp, religion eller kultur. Mönstren för utstötning, skam, kontroll och våld finns oavsett personens bakgrund, säger Ylva Gellerstedt.

– Ett fall gällde en lesbisk tonåring i en familj som var Jehovas vittnen. Mamman hotade med att ta livet av sig om inte dottern ”slutade att vara lesbisk”, eftersom skammen var så stor. Ett annat exempel är en transperson som stötts ut ur sin icke-religiösa familj. Hen anklagades för att dra skam över familjen och fick veta att det var bättre att ta sitt liv än se ut som hen gjorde.

– Majoriteten av hedersutsatta jag möter är asylsökande som förföljs även efter flykten till Sverige. Det kan ske dels genom bekanta som redan finns i Sverige, dels genom att släktingar reser efter personen.

Det kan vara svårt att avgöra var gränsen går mellan hedersbrott och hatbrott på grund av homo-, bi- och transfobiska motiv, de är ofta sammanvävda. En skillnad kan dock vara att hatbrott oftare kan handla om en okänd gärningman, medan hedersbrott oftare handlar om våld i nära relationer. Att förstå begreppet heder och använda det på rätt sätt är viktigt för att exempelvis polis, socialtjänst eller skolpersonal ska kunna känna igen och upptäcka när någon är utsatt.

Ardeshir Bibakabadi arbetar i föreningen Homan Göteborg som erbjuder stöd, samtal och utbildning. Han bedömer att 99 procent av dem han möter är hedersutsatta.

– Som uppväxt i ett hederssystem känner jag igen mig i dem som kommer hit. Det talades aldrig om det men alla vet ändå. Först efter flykten till Sverige kunde jag – gradvis – komma ut inför mig själv. Innan dess var jag övertygad om att det var något fel på mig.

– Jag levde med en kvinna i Sverige men så småningom blev stressen över att aldrig riktigt få vara mig själv för stor. Ett tungt beslut, att lämna min sambo och på sätt och vis också ta avsked från min ursprungsfamilj. De är inte stolta över mig och det är smärtsamt att leva med. Men jag har fin relation med mitt barn.

– Hedern drabbar mig fortfarande. Folk som söker stöd på Homan vill inte ses med mig utanför lokalen. Många lever dubbelliv. Om de ses med mig kan ett rykte ta fart, vilket är farligt. Många heterosexuella cispersoner från mitt ursprungsland Iran vill inte umgås med mig – jag ser det som en form av hedersutfrysning.

Även unga hedersutsatta hbtq-personer kan leva i parallella världar, eller ett dubbelliv. Hemmet kan vara präglat av hedersnormer medan exempelvis skolan ska vara en öppen miljö.

Tanya Charif är socionom på GUTS, en mötesplats för tjejer och transpersoner och aktiv inom Gays in Angered, GIA. Hon möter framförallt ungdomar från 13 år och uppåt och menar att skolan och det omgivande samhället inte alltid är så öppet som det påstås.

– Det är stor skillnad på hur hetero- och hbtq-ungdomar kan leva ut och umgås, i exempelvis skolan och på fritidsgårdar. Frizonerna är inte många i Göteborg, homo- och transfobin och framför allt heteronormen finns överallt.

Av dem Tanya Charif möter bedömer hon att 70 procent lever i någon form av hedersmiljö. De är, precis som de flesta ungdomar, beroende av sina familjer ekonomiskt och socialt. De söker inte alltid hjälp, bland annat på grund av införlivad skam, och därför har GUTS och GIA fått arbeta uppsökande.

– Vi träffar transpersoner som är både hedersutsatta och trakasserade i skolan. Flera av våra ungdomar i GUTS och GIA lever i en vardag fylld av lögner för att klara ett dubbelliv och överleva socialt och psykologiskt. De lever under stor stress.

Fakta: 

Ny plan mot våld i Göteborg

• Våren 2014 antog kommunfullmäktige i Göteborgs en plan mot våld i nära relationer.

• Stadens Hbtq-råd invände dock mot att planen utgick från mäns våld mot kvinnor och heterosexuella relationer. Hbtq-personer exkluderades och planen tog liten hänsyn till olika våldstyper, exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck.

• Planen omarbetades därför och en ny plan antogs av kommunstyrelsen 27 maj 2015, för vidare beslut i fullmäktige.

Vad betyder orden?

Hbtq: Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner

Cisperson: Person vars juridiska och biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck överensstämmer enligt normen.

Heteronorm: Antagande att alla är heterosexuella.

Könsnorm: Antagande om att det finns två kön som är varandras motpoler. I könsnomen ligger också att maskulint kön är överordnat feminint kön.

Normkritik: Att ifrågasätta det som ses som normalt i stället för att fokusera på det som ses som avvikande.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Gryning – skyddsboendet som jobbar normkritiskt

Rättsväsendet, sjukvården, skolan och socialtjänsten missar ofta när våld handlar om heder. En orsak är stereotypa bilder om hedersbrott. Därför är ett normkritiskt förhållningssätt viktigt – något som verksamheten Gryning ligger i framkant med.

Göteborgs Fria

Uppsala Pride – mot normer i tiden

Pride

Vita, homosexuella festprissar med mycket pengar. Det är en gängse bild av hbtq-rörelsen som Uppsala Pride vill nyansera. Normer ska brytas i de egna leden såväl som i samhället i stort. För närvarande placeras familjen och alkoholen under en särskilt stark lupp.

Uppsala Fria

© 2024 Fria.Nu