– När det gäller antisemitism så ser man att Judiska Centralrådet i Sverige upplever att det är en svår situation. Det är tydligt att den lokala utvecklingen är en del av den globala, det som händer i världen påverkar det som händer i Sverige, säger Göran Larsson som är professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han är en av författarna bakom rapporten Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund som publicerades i november. Enligt Brå har antalet anmälda antisemitiska hatbrott i Sverige minskat med nästan en fjärdedel mellan 2009 och 2013. Men det betyder inte att den faktiska utsattheten har minskat. Mörkertalet tros vara stort.

– Tyvärr finns det också en tillvänjningsprocess när man utsätts under lång tid, det blir en del av vardagen, säger Göran Larsson.

Helgens dödsskjutningar i Köpenhamn menar Larsson givetvis kommer att påverka och förstärka bilden av att det är ett utsatt läge, även för den judiska gruppen i Sverige.

– Det man kan se när det händer sådana här saker är att samhället ganska omgående vill ta till åtgärder. Övervakning och mer bevakning är exempel på snabba åtgärder, och även juridiska åtgärder som strängare straff. Det finns ett politiskt tryck på att agera.

Men han menar också att det är viktigt för samhället att också se att människor faktiskt samlas efter fruktansvärda händelser. Måndagens manifestation i Köpenhamn som samlade runt 40 000 personer är ett exempel.

I rapporten finns förslag på mer förebyggande åtgärder mot hatbrott kopplade till religion och vad olika samhällsaktörer, exempelvis myndigheter, borde göra. Bättre kontakt mellan myndigheter och trossamfund är ett exempel. Kontakten bör tas i ett tidigt skede, innan motsättningar och konflikter har trappats upp.

– Trossamfundens representanter upplever ofta att samhället utgår från en sekulär norm där myndigheter, och Göteborgs stad till exempel, har ganska dålig kontakt med trossamfunden. Många av dem har i princip ingen kontakt överhuvudtaget med myndigheter, möjligtvis med polis.

Ett annat exempel handlar om polisens roll. I Stockholm och Malmö har det funnits en särskild enhet som arbetat med hatbrott, men så har inte varit fallet i bland annat Göteborg. I januari i år blev polisen en sammanhållen myndighet istället för flera olika, och ambitionen är att det ska bli likvärdigt runt om i landet.

Vad som händer med rapportens förslag är dock svårt att säga, enligt Larsson, eftersom mycket hänger på politiska beslut.

Men allt hänger dock inte på stat och kommun. Andra förslag på åtgärder riktas till trossamfunden själva. Samarbete och dialog är ledord, och att uppmärksamma hur man pratar om varandra inom och mellan olika trossamfund.

– Alla upplever att det är en hotfull situation. Trossamfunden skulle kunna sätta sig ned och diskutera; vad är ett hot, vad innebär det och hur kan vi informera våra medlemmar? Man kan diskutera den här konkreta frågan, inte politik eller teologi, säger Göran Larsson och fortsätter:

– Det gäller att hitta plattformar för att inte internationella konflikter ska få negativa konsekvenser i Sverige. Det är en av de största utmaningarna.