På tusendelen av en sekund förändras allt för en helt vanlig tvåbarnsfamilj. En tragisk bilolycka leder till att ett av familjens barn förolyckas. Det är grunden i Det flygande barnet som har premiär på Orionteatern i februari.

Pjäsen är skriven av Roland Schimmelpfennig, en av Europas mest spelade dramatiker just nu. Schimmelpfennig är dubbelt aktuell i Stockholm i vår då Dramaten i början av januari har urpremiär för hans Vintersolstånd, i regi av Staffan Valdemar Holm.

Det flygande barnet är inte en typisk text för Schimmelpfennig, säger regissören Lars Rudolfsson, som ser den mer som ett slags poem än en vanlig pjäs.

– Det är både ett politiskt och familjenära porträtt samtidigt. På ett plan handlar den om en oklar framtid och tar upp den snabba utvecklingen som tär på våra resurser. I det lilla perspektivet handlar den om familjen och vad man värderar här i livet.

Repetitionerna har precis tagit sin början och Lars Rudolfsson berättar att tanken är att skapa en öppen verkstad för att pröva hur olika idéer och lösningar kan se ut. Men klart är att musiken kommer att få en stor plats. Gruppen Fire! med saxofonisten Mats Gustafsson i spetsen medverkar tillsammans med sångarna Mariam Wallentin (Wildbirds & Peacedrums) och David Sandström, som spelat i bland annat Refused. I rollerna som paret som förlorar sin son ses Gustaf Hammarsten och Vanna Rosenberg.

För musikerna är det enligt Lars Rudolfsson viktigt att ha ett öppet sinne.

– Det går inte att vara blyg med sig själv i detta sammanhang. Man måste tillåta sig att pröva och kasta sig ut i någonting.

Mats Gustafsson ser fram emot utmaningen, och tycker att arbetssättet känns kreativt.

– Jag har en del tankar runt hur musiken kan fungera, och har redan förberett en del motiv och klanger. Med Lasse jobbar man alltid gemensamt och allting kommer säkert att förändras när vi nu börjar repetera med hela ensemblen.

Lars Rudolfsson är Orionteaterns konstnärlige ledare och teaterchef. Mats Gustafsson å sin sida är en internationellt ansedd jazzsaxofonist, har bland annat jobbat med Sonic Youth och har runt 1 800 konserter och 200 skivinspelningar bakom sig. Samarbetet med Orionteatern ser Gustafsson som en viktig stimulans för sitt eget skapande.

– Musiken måste möta andra konstformer och en ny publik. Det behövs ny näring hela tiden, annars stannar allt av, säger han.

Att Mats Gustafsson passar för uppdraget är Lars Rudolfsson säker på.

– Han är oerhört lyhörd och faller inte in i några konventioner. Vi vill gärna bryta mot klyschor och hitta nya sätt att arbeta med musik. Vi vill skapa något som är helt nytt.

Att involvera välkända musiker känns som ett sätt att locka ny publik till teatern. Är det en tanke från er?

– Det skulle vara kul om publiken som är intresserade av Mats Gustafsson och den typen av musik dyker upp, och att vi kan bidra till nya publikmöten, säger Lars Rudolfsson. Men med publiken vet man aldrig, det är först efteråt som man kan se om det har fungerat publikt. Men orsaken till att vi gör detta är främst att vi vill göra det, och vi tror väldigt starkt på det.

Det finns redan planer på att ge sig ut på turné med pjäsen under nästa år. I samband med föreställningarna på Orionteatern kommer det i alla fall att arrangeras efterföljande klubbkvällar med spektakulära internationella akter inom kreativ rock, jazz och improvisationsmusik.

Är det läge att ha party efter denna föreställning?

– Jag tror att det kan vara skönt att prata om det man varit med om. För mig handlar teater och det sceniska mötet om att nå ut och utbyta åsikter. Musiken kan vara ett bra sätt att öppna upp sinnena och mötas på ett djupare plan, säger Lars Rudolfsson.