– Med allt som hände 2014 tror jag att det var ett år då människor inte länge var så ambivalenta till utvecklingen i Sverige. Det var ett år då allt fler människor tog ställning och allt fler människor visade vilket samhälle de vill leva i, sammanfattar Bilan Osman, utbildare på stiftelsen Expo, året som gått.

Knappt hade 2013 års stora antirasistiska mobilisering avslutat sin final med 16 000 demonstranter i Kärrtorp innan 2014 års organisering satte igång. Den 6 januari smyckades Stockholms moské med blommor och lappar med kärleksbudskap, som ett svar på en attack ett par dagar tidigare där hakkors målats på flera religiösa byggnader.

Sverigedemokraternas valturné under våren utlöste också en våg av arbetsplatsprotester och mängder av nätverk och Facebookgrupper mot rasism startades; exempelvis Brevbärare mot rasism och Brandmän mot rasism.

Fackförbunden tog ställning genom att nästan hälften av alla fackförbund inom LO, TCO och Saco förbjuder sverigedemokrater att ha förtroendeuppdrag.

En händelse kom att skaka det antirasistiska Sverige: när beväpnade nazister attackerade antirasisten och MFF-supportern Showan Shattak och hans kamrater i Malmö på internationella kvinnodagsnatten.

Men istället för att skrämma rörelsen ökade det antirasistiska engagemanget bland såväl MFF-stjärnor som allmänheten. Frasen ”Kämpa Showan” fick spridning spridning både i Sverige och internationellt.

Jönköping var i fokus under första maj, då nazistiska Svenskarnas parti mötte 1 200 personer som deltog i psalmsånger mot rasism, kyrkklockor som ringde för att varna för fara och kommunskyltar med texten ”Jönköping mot rasism”. Den 27 augusti kom partiet tillbaka till Jönköping, som återigen bjöd motstånd bland annat genom en andakt för medmänsklighet.

Från de judiska församlingarna vittnade man under året om ökade trakasserier, vilket ledde till protester i form av en rad kippavandringar mot antisemitism. Det har också hållits protester mot vräkning och trakasserier av EU-migranter och mot det så kallade Super-reva.

I augusti drog det antirasistiska motståndet igång på allvar inför valet och demonstrationerna mot Svenskarnas parti och Sverigedemokraterna avlöste varandra. Men det var en tuff start på protesthösten. I Malmöstadsdelen Limhamn skadades flera personer svårt den 23 augusti när polisen bland annat red över demonstranter med hästar och körde över en person med polisfordon.

Under året pågick en debatt om det är rätt eller fel att gå ut och protestera mot nazism och rasism. Protestkritiker menade bland annat att protesterna leder till att högerextremisterna får oförkänt publicitet. En rad forskare uttalade dock sitt stöd till protesterna mot SD i Fria Tidningen under året.

– Man måste uppmärksamma dem, bland annat polisiärt eftersom de är ett hot mot enskilda, mot till exempel invandrare och vänstermänniskor, sa Håkan Blomqvist, docent i historia.

Sverigedemokraterna ökade som bekant stort i riksdagsvalet och talmannen Björn Söder (SD) visade tydligt var han står när han uttalade sig om att samer och judar inte tillhör den svenska nationen.

Det dröjde inte länge innan riksdagspolitiker protesterade genom att hälsa på Söder på nordsamiska och hebreiska och Rossana Dinamarca sa ”du är inte min talman”. Det är en antirasistisk rörelse på topp som möter det nya året.

– Jag hoppas att den antirasistiska rörelsen 2015 är en rörelse som tar fighten överallt, säger Bilan Osman. Som jobbar ute på gatorna, samtalar med människor och samtidigt är närvarande i det offentliga samtalet. Jag vill se tydliga markeringar mot politiker som går SD-opinionen till mötes och jag hoppas det är en rörelse som gör det väldigt svettigt för rasismen.