Bengt Sprowede hade länge haft självmordstankar innan han för två år sedan försökte ta sitt liv. De yttre symtomen på Bengts psykiska besvär började 1999 – han led av ångest och klarade inte längre av sitt arbete inom psykiatrin i Visby. Både hans arbetskamrater och närmsta familj uppmärksammade hans problem och han blev till slut inlagd på Ersta sjukhus i Stockholm.

– Jag förminskade mig själv och kände jag inte hade något egenvärde. Jag ville inte leva. Hela dagarna gick jag med de här tankarna.

Känslan av att inte ha något värde var något som gick tillbaka långt i tiden. Hans uppväxt var komplicerad med en mamma som var medlem i Jehovas vittnen, något som präglade Bengts bardom. När han som 15-åring skulle få en blodtransfusion, tyckte hans mamma att det stred mot hennes religiösa övertygelse och ville inte att Bengt skulle få blod.

– Mamma sa att jag hade djävulen i mig. Hon körde mig på porten rent mentalt. I dag förstår jag att jag utvecklade posttraumatiskt stressyndrom i och med det.

Något som också satt djupa spår i Bengt är hans äldre brors självmord 1987, då Bengt var 27 år. För att döva smärtan började han dricka alkohol och ta tabletter. I flera år missbrukade han olika preparat fram till att han inte längre klarade av sitt arbete och blev inlagd på Ersta sjukhus. Efter att han blivit utskriven följde en längre period av lugn och Bengt mådde bättre. Men när det tog slut med flickvännen den där decemberkvällen 2012 raserades allt. Bengt bestämde sig för att han inte ville leva längre.

– När det tog slut med min flickvän blev det för mycket. Jag tog massa tabletter och svalde ner det med alkohol.

Han hamnade i respirator och vårdades på akutavdelning. Men när han vaknade upp hände något, det var som att något vände, förklarar Bengt. Han fick en bra psykolog och började prata och långsamt började han att må bättre. I dag är Bengt tillbaka på sin arbetsplats inom vården. De egna erfarenheterna gör det lättare att förstå och bemöta andra personer med psykisk ohälsa.

– Jag hoppas att jag kan hjälpa fler genom mina egna erfarenheter.