I Malmö har antalet anmälningar om misstänkta hatbrott visat på en uppåtgående trend sedan 2010. Listan toppas av förra årets resultat på 318 stycken. Men Skånes Fria Tidning har tagit del av hatbrottsgruppens interna arbetsmaterial från i år. Siffrorna visar att 2014 är på god väg att nå samma nivå som rekordåret.

Första veckan i december hade 293 anmälningar registrerats i polisområde Malmö. I samtliga fall finns misstankar om att motivet har varit påverkat av brottsoffrets etnicitet, religion eller sexuella läggning.

Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport från förra året pekar mot att det endast är några få procent av alla hatbrott som faktiskt klaras upp. Myndighetens egen kartläggning av Malmö kommun visar samma stegring som hatbrottsgruppens.

Men även om en händelse anmäls och utreds som ett hatbrott behöver inte det betyda att klassificeringen finns kvar vid ett åtal eller en fällande dom. BRÅ hänvisar till studier som visar att klassificeringen, som syftar till att ge hårdare straff, sällan används.

Förra hösten misshandlades en man på en gångbro i Kroksbäck när han var ute och gick med sin lille son. En grupp personer uttalade sig nedsättande om mannens etnicitet, sedan försökte andra kasta honom över broräcket. I anmälan beskrevs det som ett möjligt hatbrott. I tingsrättsdomen finns inte klassificeringen kvar eftersom den dömde mannen inte kunde knytas till uttalandet.

Men det finns även exempel på när hatbrottsstämpeln följt med hela vägen. Tidigare i år dömdes en 56-årig man, med kopplingar till islamfientliga Tryckfrihetssällskapet, för att ha misshandlat två muslimska kvinnor vid akuten i Malmö.

”Hatbrott” skrev polisen. Tingsrätten höll inte med.

Men domen överklagades till Hovrätten över Skåne och Blekinge som menade att det var just kvinnornas slöjor, ”en tydlig symbol för deras trosbekännelse”, som hade triggat 56-åringen.