En uppdaterad konsumentkreditlag, sanktionsavgifter för bolag som inte sköter sig och krav på tillstånd från Finansinspektionen – i flera år har man på olika sätt försökt strama åt lagstiftningen för sms-låneföretag. Innan 2011 behövde företag som lånade ut mindre summor pengar inte göra någon kreditkontroll på låntagarna. Men trots att det undantaget försvann i och med att konsumentkreditlagen uppdaterades, visar Kronofogdens statistik på ett större antal obetalda snabblån än någonsin under årets första sex månader.

– Det var överraskande. Varför det har gått åt det hållet är lite av en gåta, eftersom det har gjorts väldigt mycket på området, säger Robert Olsson, kommunikatör som jobbar med förebyggande verksamhet på Kronofogden.

Hur många sms-lån som tas varje år vet man inte riktigt, men drygt 29 000 var det antal som gick till Kronofogden som obetalda under det första halvåret av 2014. Enligt Robert Olsson tar många lånen dels för att konsumera, och dels för att lappa och laga i en trasig privatekonomi. Lånen i sig behöver inte vara ett problem, så länge man har möjlighet att betala tillbaka snabbt. Det Kronofogden är kritisk till är att pengar lånas ut till människor med svag återbetalningsförmåga.

– Kronofogden, och även andra, har jobbat förebyggande för att få människor att förstå vilka risker som finns. Vi har ingenting emot de här krediterna i sig men man ska veta vad det innebär.

Andra åtgärder på området är nya för i år. Från och med april i år har Konsumentverket möjlighet att i samband med att ett företag varnas för att de inte gör tillräckliga kreditprövningar, också utdela en sanktionsavgift.

Hittills i år har fyra företag granskats – och av dem har två fått sanktionsavgifter. Ett av dem är H&M, som Konsumentverket nu i december krävde på åtta miljoner kronor i sanktionsavgift för brister i kreditprövningen.

Men för personen som har tagit ett lån utan att en ordentlig kreditprövning har gjorts spelar sanktionsavgiften och varningen mindre roll.

– Den är bara marknadsrättsligt, inte civilrättsligt. Det finns ju alltid en möjlighet att pröva beslutet, men då får man gå till en allmän domstol och säga att man inte borde ha fått den här krediten, säger Anna Hult som är jurist på Konsumentverket.

– Vårt jobb syftar till att framtida konsumenter inte ska få krediter de inte kan betala.

Ytterligare en lagändring, som börjar gälla från och med 1 januari 2015, är att företagen måste ha tillstånd från Finansinspektionen för att bedriva kreditgivning. Robert Olsson på Kronofogden tror inte att det behövs ytterligare krav på branschen, utan att regeländringarna och tillsynen som nu finns kommer att göra att man får insyn i verksamheterna.

– Det tror jag kommer att städa branschen från oseriösa företag. Även om helårsmätningen som presenteras i början av nästa år skulle visa på de högsta siffrorna av obetalda snabblån någonsin, är det förhoppningsvis stormen före lugnet.