Grönsaksavdelningen i en medelstor matbutik i Malmö. Här är det mycket som går att plocka i lösvikt för den som skyr plast och Ellen Palm och Sara Pettersson har vant sig vid att inte ta någon plastpåse utan plocka små mängder direkt ner i korgen. Men många grönsaker är redan inplastade.

– Det är väldigt mycket frukt och grönt som går bort, blomkål och gurka har vi till exempel fått klara oss utan. Det är lite tråkigt, men jag har hittat en del ny mat som jag inte skulle ha provat annars, säger Ellen Palm.

Ellen Palm och Sara Pettersson läser båda till civilingenjörer med inriktning på ekosystemteknik vid Lunds universitet. Ellen Palm skriver just nu sitt examensarbete där hon undersöker energibehovet för att producera en ny sorts plast som består av väte från vatten och kol från koldioxid och sätts ihop av elenergi. Det fick henne att fundera på om det var möjligt att klara sig utan plast i en månad. Efter att ha pratat med Sara Pettersson och klasskamraten Saskia Tegell startade de sidan Plastfri november på Facebook. Där har de skrivit om sin nya vardag och tipsat andra som är nyfikna på att fasa ut plast ur sina liv.

– Det är kul att så många verkar ha inspirerats av oss. En kompis berättade att de har börjat källsortera plast på hennes jobb som en följd av projektet, säger Ellen Palm.

Att det är plast i nästan allt som tillverkas har de blivit medvetna om när de har fått välja bort mycket som får vardagen att gå runt. Tandkräm, schampo och värktabletter kommer alla i plastförpackningar.

– Jag har inte kunnat köpa batterier till mina cykellampor den här månaden, det har jag saknat. Det är svårt att undvika att cykla när det är mörkt vid den här tiden på året, säger Ellen Palm.

Turerna till matbutiken har också tagit längre tid än vanligt, när de har fått vända och vrida på många förpackningar och försökt lista ut om de innehåller plast. Sara Pettersson står länge och läser på ett paket med pepparkakor.

– Det ser ut som om det är papper men förmodligen är själva kakorna inslagna i plast. Det är inte alltid det står på förpackningen om det finns någon plast. Då får man försöka titta på hur det står att de ska källsorteras, säger hon.

Mejerihyllan går de snabbt förbi. Här är det i stort sett bara plastförpackningar eller tetraförpackningar som har plast på insidan. Till och med glasburkar har dold tätningsplast i locken. Just mjölk och andra mejeriprodukter är vad de har saknat mest under månaden.

– Vi har haft lite olika innovativa lösningar för att ersätta mjölken, gjort från havre eller mandlar och senast gjorde jag pulvermjölk. Men ibland blir det ingen mjölk, säger Ellen Palm.

Sara Pettersson säger att hon kommer att återgå till att köpa plast när utmaningen är över, men att hon vill behålla vissa nya vanor.

– Plastpåsar till frukten kommer jag sluta med helt. Jag tänker försöka undvika plast när det finns andra alternativ.

Hon menar att en av de stora nackdelarna med plast är den skada den gör för miljön.

– På många håll i världen är plast som slängs i naturen ett stort problem. Och de mikroplaster som finns i skönhetsprodukter och i tandkräm hamnar i haven och påverkar allt liv där, säger hon.

Ellen Palm tror inte att det går att leva utan plast i ett modernt samhälle, och tycker inte helller att det är eftersträvansvärt. Hon menar att problemet ligger i överanvändningen och det faktum att merparten av all plast tillverkas av olja. Istället bör det satsas mer resurser på att göra plast av förnyelsebara råvaror, som sockerfibrer eller träcellulosa.

– Om ett år är det ett stort klimatmöte i Paris där världen ska komma överens om nytt klimatprotokoll. Målet är att vi ska leva i ett nollutsläpp-samhälle om hundra år, men då måste vi börja använda material som inte är fossila, det säger sig självt på något sätt.