UD kritiseras för hantering av bistånd
Riksrevisionens granskning visar att det finns brister i Utrikesdepartementets hantering av bistånd till internationella organisationer.
– Det gör att det inte är möjligt att bedöma om statens medel används på bästa sätt, säger Maria Pereswetoff-Morath på Riksrevisionen.
En procent av Sveriges bruttonationalinkomst går varje år till bistånd. 2013 var det 38,2 miljarder och merparten av pengarna hanteras av biståndsmyndigheten Sida. Men när det gäller just biståndet till internationella organisationer, som förra året handlade om 12 miljarder, är det oftast UD:s ansvar.
Riksrevisionen har nu granskat UD:s hantering av hur besluten om bistånd fattas, hur de dokumenteras och hur de följs upp. Granskningen visar att det ofta saknas information om bakgrund, motiv och vilka resultat man förväntar sig av biståndet.
– Det gör att det är svårt att förstå varför Sverige ger pengar till en viss organisation. Dokumentationen är ganska begränsad, och redovisningen till riksdagen ger inte en heltäckande bild av biståndet, säger Maria Pereswetoff-Morath som är projektledare för granskningen på Riksrevisionen.
Dessutom är inte beslutsprocessen öppen och tydlig, utan en stor del av pengarna fördelas informellt av den politiska ledningen. Samtidigt har man enligt Maria Pereswetoff-Morath delegerat ansvaret till en enhetschef som i teorin blir ansvarig. Det blir helt enkelt otydligt vem som har ansvaret.
– En risk som vi ser är att man inte upptäcker brister och fel eftersom det är svårt att följa hela ansvarskedjan. Sedan är det ett problem i sig att det är bristande transparents. Det är en förtroendefråga.
Att formulera förväntande resultat var en av UD:s brister, och också något som är mer komplicerat när det gäller det så kallade kärnstödet. Kärnstöd innebär att pengarna går direkt till organisationens centrala budget, och inte är öronmärkta för något speciellt projekt.
– Men man kan till exempel tänka sig att man kopplar de förväntade resultaten till organisationernas egna strategier, vad som är viktigt för Sverige och varför den organisationen kan bidra till att uppnå det, säger Maria Pereswetoff-Morath.
Nu rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ska fatta alla beslut om kärnstöd. UD ska fortfarande handlägga biståndet, men både de och regeringen rekommenderas att dokumentera allt på ett bättre sätt.
