Internationella valutafonden ska låna ut 17 miljarder US-dollar medan Världsbanken beslutat om ett stödpaket på 3,5 miljarder US-dollar till Ukraina – om landet tar bort vissa restriktioner som utgör hinder för ökad konkurrens och minskar statens inflytande över ekonomin.

Även om det i samband med dessa reformer även höjts röster för ökad transparens för att stimulera ekonomisk tillväxt varnar experter för att en snabb övergång till en nyliberal politik skulle kunna få katastrofala följder.

Det gäller särskilt den enorma jordbrukssektorn i landet som har kallats Europas kornbod på grund av gynnsamma jordbruksförhållanden.

Ukraina är världens tredje största exportör av bomull och den femte största exportören av vete. Jordbruket står för cirka 10 procent av landets bruttonationalprodukt.

Enligt USA:s jordbruksdepartement är Ukraina på väg att bli världens näst största spannmålsexportör efter USA. Ukraina är ett av tio länder som ingår i Världsbankens Benchmarking Business of Agriculture, BBA, ett projekt för främjande av låga skatter för transnationella företag i syfte att locka utländska investeringar.

USA-baserade tankesmedjan Oakland Institute släppte i förra veckan en rapport som visar att sedan 2002 har 1,6 miljoner hektar mark i Ukraina tagits över av multinationella företag.

– Initiativ som BBA ser bra ut på pappret men när man tittar närmre ser man att det är utformat för att gynna multinationella företag snarare än småjordbrukare, säger Frederic Mousseau vid Oakland Institute.