Nästan åtta av tio svenskar är oroade över ökad främlingsfientlighet, enligt den nationella SOM-undersökningen från 2013.

– 49 procent är oroliga för ökad invandring. Men nästan dubbelt så många är oroliga för det som händer nu, alltså den mobilisering av främlingsfientlighet som sker och tycker att det är ett problem, säger Marie Demker, professor i statvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hon har tillsammans med Linn Sandberg analyserat stati-stiken från SOM-undersökningen som rör främlingsfientlighet och rasism, i den nya boken Mittfåra och marginal.

Men Marie Demker tycker att det är viktigt att poängtera att det inte nödvändigtvis är så att främlingsfientligheten i samhället i stort faktiskt växer. Ser man till exempel på hur människor ställer sig till flyktingmottagande, har andelen som vill ta emot färre flyktingar sjunkit relativt stadigt sedan 1990-talet. Ser man på media däremot är bilden en annan. En sökning i mediearkivet, som samlar svensk dagspress, gav 3123 träffar på främlingsfientlighet förra året. Det var fler än någonsin, och fler än under hela 1990-talet tillsammans. År 2000 var träffarna 611 stycken.

– Främlingsfientlighet och rasism är fenomen som triggar medielogiken. Huvuddelen av befolkningen blir väldigt upprörd över det och då skriver media så klart om det, säger Marie Demker.

SOM-undersökningen 2013 var första gången som just frågan om oro för ökad främlingsfientlighet ställdes, och därför går det inte än så länge att tala om hur utvecklingen har sett ut. Men Marie Demker säger att hon blev förvånad över hur många det faktiskt var som var oroliga. Hon har också tittat lite mer djupgående på attityder till invandring och rasism utifrån partisympati.

– När det gäller de här frågorna ser vi att SD:s sympatisörer är dramatiskt annorlunda än övriga, i alla frågor. Jag vill göra tydligt att ja, det finns ett motstånd bland 44 procent av befolkningen att ta emot fler flyktingar men det betyder inte att åsikterna som Sverigedemokraterna har delas av de här 44 procenten.

Att många ser integration och invandring som viktiga frågor märks när deltagarna i SOM-undersökningen fritt får lyfta fram ämnen. Allt fler lyfter dessa frågor, och det oavsett om de vill att Sverige ska ta emot fler eller färre flyktingar.

– Det är mer mobilisering i båda ändarna av skalan, säger Marie Demker.

Även Lars Lilled, verksamhetschef för social resursförvaltning och en av ledamöterna i rådet för integration och samhällsgemenskap i Göteborgs stad, är inne på samma spår.

– När främlingsfientlighet mobiliserar sig och blir synlig, då blir integration också en fråga man förväntas att ta ställning till. Vi har verkligen förstått att det här inte har att göra med en flyktingström från en oroshärd, utan det är så här världen kommer att se ut och vi måste göra det till vardagsfrågor.

Rådet för integration och samhällsgemenskap bildades i Göteborg 2011 och har som uppdrag att ge förslag till åtgärder på dessa områden. I förra veckan presenterade de rapporten ”Det hållbara Göteborg”, som i höst ska tas upp av kommunstyrelsen, där de har arbetat fram förslag utifrån sex olika teman. Några exempel är bostäder, arbete och barn och unga.

– Vi har varnat för att integration blir ett visst område inom politiken. Det måste vara ett givet område i samhällsplaneringen, lika självklart som skola eller sjukvård, säger Lars Lilled.