”Det fanns ett behov av att prata” | Fria.Nu
Elin Schwartz

Fördjupning


Hållbar aktivism

Del 3

  • Aktivism ger livet mening, men det gäller också att lära sig att säga nej. Det är Andrea Lindahl, Nestor Verdinelli och Sarah Andersson överens om.
Göteborgs Fria

”Det fanns ett behov av att prata”

Aktivisterna i nätverket Ingen människa är illegal ställs ofta inför frågor som rör liv och död. Deras lösning för att engagemanget ska vara hållbart är att ses regelbundet och prata om det som är svårt.

Nätverket Ingen människa är illegal arbetar dels med opinionsbildning för att förändra flyktingpolitiken och dels ger de praktiskt stöd för gömda och asylsökande, till exempel har de en barngrupp och försöker hjälpa till att ordna bostäder.

– Man kommer väldigt nära människor som ofta har en väldigt trasig historia och så vill Sverige skicka dem tillbaka. När det väl blir utvisning blir det väldigt slitsamt, säger Nestor Verdinelli, som kom till Sverige som politisk flykting 1977 och har varit asylaktivist sedan 1984.

I princip varje månad sedan sex år tillbaka ordnar nätverket vad de kallar för handledning. Då ses de i grupp och stöttar varandra både med praktiska tips och känslomässiga funderingar. Det kan vara allt från tankar om hur man gör för att ett barn ska få börja skolan, till att få prata av sig om hur jobbigt det är att säga nej till personer som ringer jourtelefonen.

– Det fanns ett behov av att träffa andra och prata av sig, ofta ställs vi inför samma dilemman och samma teman om och om igen, säger Sarah Andersson, som varit engagerad i nätverket i tio år.

Andrea Lindahl är en av de nyare i gruppen och hon berättar att det var skönt att upptäcka att andra brottades med samma problem och att kunna diskutera dem ihop.

– Det kan vara ett ensamt arbete och då är handledningen en plattform att ta upp det man tänker på.

I takt med högerextremismens utbredning märker nätverket en förändring där de behöver tänka mer på sin egen säkerhet.

– De extrema grupperna har blivit aktiva på ett annat sätt och är mycket mer våldsamma. De har alltid funnits men inte utgjort något hot för den här gruppen, men nu känns det mer aktuellt, säger Nestor Verdinelli.

Ingen människa är illegal har än så länge varit skonade från hot eller attacker, men är mer på sin vakt.

– Vi har länge varit beredda på att bli avlyssnade och flera av oss har blivit uppringda av Säpo, men det skarpa läget med fascistiska grupper är nytt för oss, säger Sarah Andersson.

Kan man då vara aktivist hela livet, eller är det för utmattande? Inom Ingen människa är illegal finns en övervikt av personer som är i 20–25-årsåldern, antagligen för att livssituationen ofta förändras därefter, med barn, resor, jobb eller annat som tar över, tror Sarah Andersson.

Frågan är dock vem som har råd att låta bli att vara aktivist.

– För många finns inget val. Min frihet, valfrihet eller bekvämlighet är inte mycket värd om någon annan måste betala för den, säger Sarah Andersson.

Hon säger att det är synd att kunskap försvinner när personer lämnar aktivismen, men alla tre instämmer i att det viktigaste är att känna efter vad man själv orkar, så man inte bränner ut sig.

– Jag tror vi alla kommer hamna i situationer där vi möter något som är på liv och död, eller någon som måste sova på gatan. Då är det väldigt svårt att säga att jag behöver tvätta, eller jag ska lämna in skrivuppgift eller att min moster fyller 70. Det är svårt att göra sådana avvägningar, men samtidigt måste man ibland välja sig själv, säger Sarah Andersson.

Andrea Lindahl säger att det är viktigt att inte jämföra sig med andra eftersom alla har olika förutsättningar och Nestor Verdinelli säger att det är viktigt att öva på att säga nej.

– Att kunna säga nej är väldigt svårt, men man måste göra det. Att acceptera att det finns gränser för vad man kan göra och att ingen kan kräva mer och att kunna hantera den maktlösheten är centralt. Det gäller också att kunna stå ut med att saker och ting ibland går bra och ibland går dåligt. Att förstå detta principiellt är inte svårt, men att börja tänka så i praktiken är kruxet, säger Nestor Verdinelli.

Men aktivismen är inte främst något betungande – tvärtom är alla tre överens om att det ger en stor styrka och de beskriver det som att det ger livet mening.

Nestor Verdinelli berättar också att många av dem som hen träffade inom flyktingrörelsen på 1980-talet fortfarande är aktivister, även om en del gått vidare till exempelvis freds- eller miljörörelsen.

– För mig var det en period när jag bildade familj som det var svårt att hålla på med aktivism samtidigt. Nu kopplat till ålder och hälsosituation har mängden aktiviteter minskat, men jag kommer inte sluta helt så länge jag orkar fortsätta, säger Nestor Verdinelli.

Fakta: 

Hållbar aktivism

Nazister som går till attack, hot på nätet, möten med människor i nöd eller att själv vara utsatt för förtryck. Som aktivist är du utsatt för många faktorer som kan få dig att känsla stress, rädsla eller maktlöshet. I serien Hållbar Aktivism pratar GFT med aktivister om olika metoder för hållbart engagemang.

Del 1: ”Vi måste ta hand om varandra” 
Annika Spalde ordnar icke-religiös retreat för aktivister.

Del 2: ”Släpp macho-attityderna” 
Långa perioder av stress som resulterar i utbrändhet är det vanligaste problemet som Fara aktivist support mött i sina workshops för aktivister.

Del 3: ”Det fanns ett behov av att prata” 
Tre aktivister från Ingen människa är illegal berättar hur de gör engagemanget långsiktigt hållbart.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Släpp macho-attityderna”

Hållbar aktivism

Långa perioder av stress som resulterar i utbrändhet. Det är det vanligaste problemet som Fara aktivist support mött i sina workshops för aktivister.

Göteborgs Fria

Ny serie: hållbar aktivism

Hållbar aktivism

Engagera dig utan att bli utbränd. Del 1: GFT träffar Annika Spalde som ordnar icke-religiös retreat för aktivister.

Göteborgs Fria

”Jag vill bara ha ett normalt liv”

Livet som EU-migrant i Sverige var tuffare än Elena Taché anat. Hon berättar om sin resa från Rumänien, via jobbet som kock i Spanien till att plocka burkar i Sverige. Och hur hon nu fått jobb hos Frälsningsarmén.

Göteborgs Fria

© 2021 Fria.Nu