Hjälp med barnpassning, städning och matlagning samtidigt som man ger en ung person chans att komma ut och se världen. Tittar man på au pair-sajterna är det många unga personer runt om i världen som vill komma till en värdfamilj i Sverige. De senaste fem åren har antalet au pairer från utomeuropeiska länder ökat med 30 procent. 2013 beviljade Migrationsverket arbetstillstånd för 214 utomeuropeiska au pairer. Hur många som kommer från europeiska länder eller som är här utan arbetstillstånd finns det inga siffror på.

Syftet med en au pair-vistelse ska vara att få internationella erfarenheter och möjlighet att lära sig svenska språket och kulturen samtidigt som du kan bli en del av värdfamiljen. De au pairer Skånes Fria har varit i kontakt med vill inte medverka i tidningen. Men alla pratar om sin vistelse som arbete och vissa arbetar samtidigt både i Danmark och Sverige för att få ihop tillräckligt med pengar.

I Sverige organiserar inte Kommunal au pairer då det inte klassas som arbete. Syndikalisterna uppger att de har ett fåtal organiserade runt om i landet.

I Danmark ser det annorlunda ut. Sedan tre år är au pairer organiserade i fackförbundet FOA. Talespersonen Jean Gocotano vittnar om en annan bild än vad policyn utlovar.

– De flesta behandlas inte som en del av familjen. De får inte bestämma över sin egen fritid, är inte lediga under helger och får mindre lön än minimiersättningen. De utför trädgårdsarbete, fönsterputsning, städar kontor och sommarhus, utan extra betalning. Jag och många med mig har upplevt att värdfamiljen inte respekterar reglerna om att man ska arbeta fem timmar om dagen, säger Jean Gocotano.

Hon kom själv som au pair till Danmark efter att ha arbetat fyra år som hushållerska i Hong Kong.

– Det är ingen skillnad mellan att vara hushållerska och att vara au pair, säger hon.

Föreningen startades av en grupp au pairer som saknade någonstans att vända sig till när de stötte på problem. Rädslan för att bli av med jobbet och därmed utkastad ur landet gör det känsligt att ställa krav. Men de började berätta om sina erfarenheter offentligt och blev sedan tillfrågade om de inte ville organisera sig fackligt.

– Vårt argument vid den tiden var att au pair är ett kulturellt utbyte och inte ses som ett arbete. Men våra erfarenheter visade ju på något annat.

Nu organiserar förbundet runt 300 kvinnor från bland annat Filippinerna, Madagaskar, Nepal, Uganda, Kenya och Thailand. De flesta av Danmarks au pairer är från Filippinerna.

Jean Gocotano vill att au pairernas arbete ska klassas som det hushållsarbete hon menar att det är. Och därmed få rimlig lön och säkrare arbetsförhållanden.

– Majoriteten av kvinnorna ser det som ett jobb och skickar hem pengar, det är inte fråga om några fickpengar som de spenderar själva.

Under arbetet med att hjälpa au pairer har hon stött på flera fall där au pairer råkat illa ut.

– Jag har varit med och räddat au pairer som slängts ut mitt i natten, det senaste fallet vi arbetar med är från december i fjol där en au pair blev misshandlad och värdfamiljen tog hennes dokument och pass. De ville inte att hon skulle rymma. Vi hjälpte henne ut från familjens hus. Nu arbetar fackets jurist med fallet.

Fackföreningen hjälper till med juridik och stöd kring tvister om betalning, arbetstimmar och också polisiära ärenden.

Påtryckningarna mot politiker har bland annat lett till en löneökning för de danska au pairerna till 3  250 danska kronor i månaden och en höjning till 4 000 har nyligen utlovats av arbetsmarknadsministern.

Det är Migrationsverket som beslutat om vilka regelverk som gäller för au pairer i Sverige. De ser i stort sett ut som de danska reglerna. De som kommer från utanför EU ska ansöka om arbetstillstånd. Enligt reglerna får en au pair inte arbeta mer än 25 timmar i veckan och arbetsuppgifterna ska bestå av lättare hushållsarbete. Värdfamiljen måste erbjuda mat och husrum och en lön på minst 3  500 kronor i månaden före skatt.

I Sverige har inte minimiersättningen höjts sedan 1999.

– Du får göra jämförelsen med till exempel studenter som har drygt 7  000 konor i månaden och då ska betala hyra och mat. Som au pair får du fickpengar och inte lön. Om ersättningen är skälig eller inte, det får vi göra en bedömning av när vi tittar närmare på det, säger Håkan Jonsson, expert på Migrationsverket.

Att policyn inte har setts över beror på att arbetstillstånden för au pairer är en liten del av Migrationsverkets ärenden, menar han. Håkan Jonsson är tydlig med att au pair-vistelsen inte ska ses som ett jobb. Samtidigt använder de ord som anställda, lön och arbetstagare i sin information kring policyn för au pairer.

– Ja, det är en udda blandform och de facto utför de ju arbete men de ska också få möjlighet att studera och de får uppehälle och måltider, säger Håkan Jonsson.

En anställning ska ha minimilön eller kollektivavtal vilket inte au pairer har, konstaterar han.

– Det är mycket möjligt att vi måste se över det här för att kontrollera om folk har eller kan utnyttjas. En av våra experter ska titta på det, säger han.

Au pairer täcks av lagen om husligt arbete. En au pair ses därför som arbetstagare. Någon förändring kring lagstiftningen gällande au pairer är inte på gång enligt Arbetsdepartementet. Det är Arbetsmiljöverket som har tillsyn när det gäller efterlevnaden av arbetsmiljölagen. Än så länge har ingen tillsyn gjorts när det gäller au pairer.

– Hade vi fått in en anmälan hade vi fått ta ställning till det, men det har vi inte. Problemet är att det är många ungdomar som kommer från andra länder och de kanske inte kontaktar oss i första hand, säger Monica Björk, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket.