Upprop för bättre villkor för scenkonstnärer
Vittnesmålen om konstnärer och kulturarbetare som kan plocka ut två till tre månadslöner på ett helt år och producenter som inte har någon möjlighet att erbjuda en anständig lön är många.
– Vi måste våga prata om hur vi har det, säger Anders T. Carlsson, producent på den konstnärsdrivna scenen Skogen.
Under detta dubbla valår sprider sig politiken åt många håll, så även inom kultursfären. Danscentrum, Teatercentrum och Teaterförbundet har tillsammans arbetat fram ett upprop, bestående av fem punkter, för att förbättra villkoren inom den fria scenkonsten. Under maj reser de runt i landet för att presentera och diskutera uppropet med utövare, politiker och andra intresserade, för att slutligen avsluta under Almedalsveckan. På seminariet i Göteborg deltog bland annat Anders T. Carlsson.
– Jag blev väldigt glad när uppropet kom. Jag har jobbat med scenkonst i fem, sex år och jag har fortfarande inte vant mig vid arbetsvillkoren och jag har fortfarande inte accepterat dem.
Den första punkten i uppropet handlar om att fördubbla anslagen till den fria scenkonsten, något som har släpat efter i utvecklingen. Medan den avtalade löneökningen ligger på 20,1 procent har anslagen från Statens kulturråd endast ökat med 5,4 procent mellan 2006 och 2013. Som producent är detta något Anders T. Carlsson märker av i vardagen.
– När jag skriver avtal med konstnärer har jag inga pengar att erbjuda dem. Att föreslå fördubblade anslag kan vid en första anblick framstå som ett radikalt förslag, men om man känner till villkoren inom den fria professionella scenkonsten så framstår det inte bara som rimligt utan också som nödvändigt.
Som jämförande exempel lyfter han fram statistik på hur en konstnär med en treårig eftergymnasial utbildning i genomsnitt tjänar 75 000 kronor mindre per år än någon med lika lång utbildning som har ett annat jobb. Flera i publiken vittnar om dessa erfarenheter, och också om att det på något sätt har blivit normaliserat i branschen att endast kunna plocka ut några månadslöner per år.
– Man ska inte behöva känna att får man mer pengar ett år så får någon annan mindre, så är det nu, säger Rebecca Alverfors som arbetar på Hagateatern.
Kritik riktas mot politikerna som inte satsar tillräckligt på kulturen. De inbjudna politikerna, Lars Nordström (FP) från kulturnämnden i Västra Götalandsregionen och Olof Svensson (S) från kulturnämnden i Göteborg, håller båda med om att anslagen borde höjas.
– Jag skulle väldigt gärna se att man fördubblade det men den politiska verkligheten är ganska tuff. Jag tänkte på det under partiledardebatten för några veckor sedan att jag skulle räkna hur många gånger ordet kultur nämndes. Inte någon gång. Det behövs att kultursektorn höjer rösten, säger Lars Nordström.
– Jag skulle också vilja efterlysa fler kulturarbetare som tar plats i partipolitiken, säger Olof Svensson.
En annan av panelmedlemmarna, dansaren och koreografen Frej Von Fräähsen, menar att det går att göra en feministisk analys av den eftersatta kulturen.
– Jag kan inte låta bli att tänka att det är för att kultur främst konsumeras av kvinnor medan idrott främst konsumeras av män, och därför finns mer pengar, mer intresse och mer utrymme för idrott.

