I januari i år presenterade EU-komissionen sitt förslag på klimatmålen till 2030. Enligt kommissionen är det viktigtaste målet att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent, jämfört med nivåerna år 1990. Men stora delar av miljörörelsen är besvikna på målen som de anser är för lågt satta. Mikael Karlsson är ordförande för Naturskyddsföreningen och han säger att man måste gå mycket längre än kommissionens förslag.

– Annars måste vi efter 2030 öka kraven väldigt mycket för att klara de långsiktiga mål som finns. Bördan läggs på kommande generationer och dessutom blir det både svårare och dyrare att åstadkomma förändringar på en kortare tidsperiod.

EU:s nuvarande klimatmål, till 2020, innebär bland annat att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent. När beslutet togs riktades kritik mot att det var för mycket, bland annat från näringslivets håll, men ändå lär målet överträffas.

– Det finns möjlighet att göra mer inom EU. Det går mycket lättare än man tror och då finns goda anledningar att vässa målsättningarna och inte skjuta fram problemen, säger Mikael Karlsson.

Inför det kommande EU-valet har Naturskyddsföreningen gjort en egen granskning av de svenska toppkandidaterna. De har sammanställt 15 krav som politikerna har fått ta ställning till. Utifrån de kriterierna är det Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet som ger flest lovande miljölöften.

– Blockpolitiken spricker upp och i princip byter Centerpartiet och Socialdemokraterna plats i klimatfrågan. Lägst ambitioner finns hos Kristdemokraterna och Moderaterna, säger Mikael Karlsson.

Och att det finns olika åsikter hos partierna om hur klimatfrågan ska prioriteras, och lösas, märks tydligt. Miljöpartiet kom i förra veckan med ett nytt förslag på att helt avskaffa användandet av kol i EU efter 2030, och i stället satsa på en sol- och vindunion. Ett helt kolfritt Europa är enligt Peter Eriksson, andranamn för MP till EU-valet, ingen utopi.

– Vi tror att det blir svårt men vi kommer att jobba stenhårt för att det ska ske. Det är genom att införa denna typ av tydlig reglering och riktlinjer som vi visar den riktning vi måste gå.

För de flesta industrier i Sverige tror MP inte att det är något större problem att klara sig utan kol.

– För att detta ska vara möjligt måste det till en ordentlig satsning på sol, vind- och bioproduktion av el. Vi måste även satsa mycket på effektivisering och smarta elnät, där det finns en enorm potential, säger Peter Eriksson.

Svårare kommer det att bli för andra medlemsländer i Europa som använder mycket kol, till exempel Tyskland och Polen. Där hoppas MP på att man gemensamt kommer att hjälpas åt inom EU. Men Moderaterna menar att såväl Naturskyddsföreningen som Miljöpartiet driver krav som de inte kan få gehör för i EU.

– Om Sveriges regering drev sådana krav i förhandlingarna skulle konsekvensen bli att Sverige förlorade sin pådrivande röst, eftersom ingen skulle lyssna på oss. Problemet är att varken MP eller Naturskyddsföreningen har några som helst idéer om hur de ska få resten av världen att göra nödvändiga åtaganden, trots att resten av världen står för 90 procent av utsläppen, säger Christofer Fjellner, andranamn på Moderaternas lista till EU-valet.

Mikael Karlsson tycker först och främst att det är viktigt att så många som möjligt röstar på söndag, och hoppas på ett starkt stöd för miljöintresserade kandidater.

– Enskilda miljöengagerade parlamentariker kan åstadkomma stor miljönytta. Det behövs eftersom EU:s klimatpolitik varit alldeles för slapp, kommissionen har tappat tempo och medlemsstaterna har satsat på enhällighet alldeles för länge.