De barn som föddes i ett demokratiskt Sydafrika får nu rösta för första gången och de utgör cirka två miljoner av landets 31,4 miljoner röstberättigade. Samtidigt uppges den generationen sakna politiskt intresse. Landets 18–20-åringar delar inga upplevelser från kampen mot apartheid utan står istället inför stor arbetslöshet, institutionell korruption, problem med våldsbrott och gäng, hiv/aids, inkomstskillnader och bristande tillgång på utbildning.

Enligt Sydafrikas oberoende valkommission har endast en tredjedel (683 000 personer) av förstagångsväljarna registrerat sig inför valet. Men det är oklart om detta ointresse beror på en likgiltig inställning eller om det handlar om något helt annat.

– Unga ser annorlunda på politiska aktiviteter och socialt ansvar än sina föräldrar och far- och morföräldrar. En likgiltig inställning till politik är en global trend. Det skulle vara orättvist att kalla dem opolitiska, säger Adam Habib, vicerektor vid University of the Witwatersrand.

Han menar att unga inte ser det som en plikt att rösta och menar att det finns en besvikelse över bristen på framsteg under de 20 åren av demokrati i landet.

– De känner sig förvirrade och menar att politikerna inte för deras talan. De menar att deras röst inte gör någon skillnad.

Adam Habib ser en fara med den höga ungdomsarbetslösheten i Sydafrika och menar att politikerna måste ta itu med den om de vill vinna de ungas röster. Eftersom mer än 40 procent av Sydafrikas befolkning är under 20 år är det viktigt att de politiska partierna omprövar sina plattformar och inriktar sig på de ungas behov.

Han påpekar att de som fötts efter demokratins seger över apartheidsystemet kommer att utgöra ungefär en tredjedel av väljarna vid nästa val år 2019.

– Denna generation kommer att i grunden förändra hur samhället tänker, agerar, hanterar dess utmaningar och protesterar mot grymheter, säger Adam Habib.

Han konstaterar att det kommer att krävas mer än textmeddelanden och kampanjer på Youtube och i sociala medier för att nå unga väljare. I en färsk undersökning, gjord av oberoende forskare vid analysinstitutet Futurefact, där 262 förstagångsväljare från både städer och landsbygd tillfrågades, uppgav 64 procent av de unga att deras intresse för politik var ”litet eller obefintligt”.

Xolisa Ngcwabe, 20, är en av de unga som tillhör första generationen efter demokratins införande och som inte tänker rösta i dag. Han håller på att avsluta sin gymnasieutbildning i Kapstaden och menar att det nuvarande politiska systemet sviker de unga.

– Jag bryr mig egentligen inte om att rösta eftersom jag inte tror att min röst gör någon skillnad. Regeringen måste åstadkomma resultat och de har inte lyckats med det, säger han.

Xolisa Ngcwabe talar om det styrande partiet ANC:s misslyckanden med att förse informella bosättningar och förstäder med rinnande vatten och fungerande toaletter, samt böcker till skolorna.

Han är besviken på president Jacob Zuma och ANC. Statistiken från Futurefact visar att 70 procent av de tillfrågade anser att ANC håller på att överge de demokratiska principer partiet kämpat så hårt för och att 75 procent uppger att de ser pessimistiskt på landets framtid på grund av regeringens brist på ansvarstagande och oförmåga att genomföra politiska beslut.

Alexandra Goldberg, 20, är besviken på landets politiker.

– Jag upplever det som att regeringen inte riktigt vet vad den håller på med och skyller på apartheid som en försvarsmekanism. Det är dags att gå vidare och skapa nya mål, säger hon.

Hon har dock bestämt sig för att rösta.

– Med tanke på Sydafrikas historia och kampen för rösträtt så känns det lite som ett slag i ansiktet att inte använda sin röst, säger Alexandra Goldberg.