–Vi har precis fått de första leveranserna från England och testar kvaliteten och logistiken, säger Göran Skoglund, pressansvarig på Filbornaverket.

160 000 ton sopor har bränts i Filbornaverkets ugn i Helsingborg sedan starten för ett år sedan. 50 lastbilar om dagen kommer till verket varje dag med sopor. Här bränns hushållsavfall från norra Skåne och avfall från industrier runt om i Sverige, men för att fylla pannorna och hålla fjärrvärmeproduktionen igång importeras nu även sopor från England. 30 000 ton ska levereras från England varje år.

– Engelsmännen saknar utbyggt fjärrvärmesystem samtidigt som de har enorma sopvolymer och ont om plats. De har också infört höjda skatter på deponering, säger Göran Skoglund.

Han ser en miljövinst i importen då den globalt sett minskar utsläppen av metangas som sker när sopor läggs på tippen. I England deponeras 20 miljoner ton avfall årligen.

– Nu minskar vi deponin och utvinner istället el och värme, säger Göran Skoglund.

Stickprov tas för att kontrollera vad som finns i de importerade soporna.

– Det engelska avfallet är torrt och brinner bättre då de har mindre andel blött matavfall i soporna. Det är noga sorterat som hos oss, med 15 procent plast ungefär.

Och importen är en god affär. I takt med att allt fler kommuner investerar i nya förbränningsanläggningar ökar konkurrensen om de inhemska soporna och priset som kommuner och företag betalar värmevärken för att bli av med sina sopor väntas sjunka. Filbornaverket har i dag avtal med Norra Skånes renhållnings AB som ägs av fem skånska kommuner. De betalar runt 450 kronor per ton för att bränna restavfallet på Filbornaverket. Engelsmännen betalar runt 45 euro per ton sopor som levereras till verket.

Förra året invigdes sopeldade pannor i Västerås och Sigtuna och i år står en panna i Linköping färdig. Nu finns det 34 anläggningar runt om i Sverige. För att pannorna ska gå för full kapacitet behövs importen.

Bygger man inte in sig i ett sopberoende system?

– Avfallsförbränning är en brygga på 15 till 20 år, på sikt ska vi inte elda sopor. Jag är övertygad om att vi om 30 år kommer se tillbaka på detta och tycka att det var väldigt konstigt att vi brände sopor. Men som det ser ut nu är det ett effektivt sätt att undvika deponi och utvinna energi ur de sopor som finns.

Bland utsläppen förekommer bland annat dioxiner, svaveldioxid och väteflourid. Av förbränningen bildas också 28 000 ton bottenaska som deponeras utanför kraftverket. Flygaskan, som innehåller bly och kadmium, samlas upp i filter där man tillsätter aktivt kol och kalk. Askan exporteras sedan till Langöja i Norge.

– Det som blir kvar och släpps ut ligger långt under Naturvårdsverkets nivåer, säger Göran Skoglund.

Livslängden på Filbornaverket beräknas till 30 år. Efter 13 år är investeringen på 1,85 miljarder kronor återbetald.