Uppgifterna om antalet deltagare i lördagens demonstration i Madrid går isär. Enligt regeringen, polisen och konservativa dagstidningar var de bara 50-100 000. Enligt arrangörerna var de minst en miljon. Under flera timmar fyllde demonstranterns tre stora torg och boulevarderna mellan dem, och en del kommentatorer spekulerar i att demonstrationen kan ha varit den största någonsin i Spaniens historia.

Lördagens marsch skilde sig från många tidigare manifestationer mot nedskärningspolitiken i Spanien genom att samla demonstranter från alla landets regioner – vara vissa gått till fots i veckor för ansluta sig. Den dominerades inte heller av de större fackliga centralorganisationerna utan av en rad olika gräsrotsorganisationer, radikala fackföreningar och nätverk av aktivister som framförallt mobiliserat människor via sociala medier.

– Vi protesterar mot allting... utbildningssystemet, sjukvården, bolånen, nedskärningarna, den nya demonstrationslagen, och inte minst mot den enorma korruptionen i Spanien, säger demonstranten Angela Olivas till nyhetssajten Euronews.

Andra demonstranter passade på att uttrycka sitt motstånd mot en ny restriktiv abortlag som införts av den konservativa regeringen.

När manifestationen avslutats bröt våldsamheter ut mellan demonstranter och polis. Enligt ett uttalande myndigheterna på lördagskvällen skadades 6 poliser och 13 personer greps. Hur många demonstranter som skadats är inte känt, men sociala medier fylldes på lördagskvällen av bilder på skador som människor fått när polisen stormat fram.

Spanien har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och den officiella arbetslösheten är idag över 25 procent. Men än hälften av landets ungdomar saknar inkomst samtidigt som en halv miljon familjer vräkts från sina bostäder sedan 2008.

Tidigare i mars förklarade regeringen att landet nu är ute ur recessionen och kommer att få en tillväxt på knappt 2 procent i år. Enligt EU-kommissionens prognoser kommer landets ekonomi snarare att växa med 1 procent. Samtidigt kräver EU fortsatta nedskärningar för att minska det stora budgetunderskottet.

Redan idag menar kritiker att regeringens nedskärningspolitik slagit hårdast mot de som redan har det svårt. Man har bland annat genmomfört momshöjningar och nedskärningar inom utbildning och sjukvård, samtidigt som kostnaderna för att rädda landets krisande banker har varit enorma.