Män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är det nationella jämställdhetspolitiska målet. Men dit är det lång väg kvar. I dagarna lanserar därför länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen en strategi för att komma till rätta med ojämställdheten i länet. GFT granskar hur långt det i nuläget är kvar till sex av delmålen.

Regionalt mål: könstraditionella yrkes- och utbildningsval och den könsuppdelade arbetsmarknaden upphör

Män och kvinnor arbetar fortfarande inom olika yrken. I Västra Götaland är de vanligaste yrkena bland kvinnor vård- och omsorgspersonal, försäljare, förskolepersonal och fritidspedagog. Män arbetar främst som ingenjörer, tekniker, säljare, byggnads- och anläggningsarbetare, enligt länsstyrelsen. Även ansökningarna till gymnasieskolan och till vidare studier fortsätter enligt samma mönster.

– En utmaning vi står inför i Västra Götaland är en åldrande befolkning. Det innebär att fler måste arbeta inom vård- och omsorg vilket i sin tur innebär att män behöver bryta mot normer för traditionell manlighet, säger Ulrika Helldén, sakkunnig i jämställdhet vid länsstyrelsen.

– En annan utmaning är att kvinnor har bättre skolresultat, men att män får högre löner ändå. Det för med sig två ytterligare utmaningar: killar måste inse värdet av att plugga – det är inte säkert att gräddfilen alltid finns kvar. Och lönen i traditionella kvinnoyrken måste höjas, fortsätter Ulrika Helldén.

Nationellt mål: jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Kvinnor lägger i snitt fyra timmar om dagen på hemarbete, medan män lägger 3 timmar och 15 minuter, enligt SCB. Vad män och kvinnor gör i hemmet skiljer sig också åt. Kvinnor ägnar över 40 minuter mer per dygn åt hushållsarbete som att laga mat, städa och tvätta. Män sköter istället om trädgård, renoveringar och biltvätt.

Kvinnor lägger också mest tid på omsorg av barnen, vilket återspeglas i uttag av föräldraförsäkringen; i Västra Götaland tar männen i snitt endast ut 24 procent av dagarna.

Nationellt mål: ekonomisk jämställdhet

Kvinnor i Västra Götaland förlorar i snitt 5 800 kronor i månaden på sitt kön, då medelinkomsten för män är 294 000 kronor om året och för kvinnor 225 000 kronor. Faktum är att kvinnor med längre utbildning ofta tjänar mindre än män med kortare; i snitt tjänar en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning 27 500 kronor i månaden, medan en högskoleutbildad förskolelärare i snitt tjänar 24 400 kronor, enligt SCB.

I veckan släppte LO sin Jämställdhetsbarometer, som problematiserar lönestatistiken ytterligare. Vanligtvis brukar löneskillnader redovisas i månadslöner motsvarande heltid, trots att många kvinnor jobbar deltid – i Västra Götaland jobbar endast 66 procent av kvinnorna mellan 20–64 år heltid, jämfört med 90 procent av männen. Statistiken över löneskillnaderna ger därmed en ”kraftigt missvisande bild av de pengar som finns i plånboken varje månad” skriver LO i ett pressmeddelande.

Att ta ansvar för hem och att jobba till underpris är inget som betalar sig senare i livet – i snitt får kvinnor i Västra Götaland ut 30 procent lägre pension än män.

Nationellt mål: mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Den senaste tiden har både mord på kvinnor och åtal om våldtäkter fått stor uppmärksamhet, vilket bland annat väckt krav på en samtyckeslagstiftning. Brottsförebyggande rådets senaste sammanställda statistik är från 2012 och visar att 2 551 sexualbrott anmäldes i Västra Götaland. Samma år var 98 procent av de misstänkta gärningspersonerna män. Bland vuxna offer i Sverige var 96 procent kvinnor, bland utsatta barn var andelen pojkar något högre.

Även när det gäller misshandel var 85 procent av de misstänkta gärningspersonerna män.

– Mäns överrepresentation bland våldsutövare är både ett resultat av, och en bidragande faktor till, den ojämna fördelningen av makt och inflytande i samhället, säger Ulrika Helldén.

Regionalt mål: lika förutsättningar till god hälsa

Både gällande självskattad ohälsa och statistiska underlag finns stora könsskillnader. Män i Västra Götaland drabbas oftare av arbetsskador än kvinnor, medan kvinnor oftare drabbas av sjukfall som kräver längre sjukskrivningar, enligt länsstyrelsen.

Män uppger sig oftare ha ohälsosamma levnadsvanor, lågt socialt deltagande och en högre användning av blodfettsänkande medicin, i länsstyrelsens undersökning från 2011. Dubbelt så stor andel kvinnor som män uppgav att de är mycket stressade. Kvinnors ohälsa hänger ofta samman med brist på makt, inflytande och resurser, enligt strategin Jämställt Västra Götaland 2014–2017.

I strategin påpekas att dagens manlighetsideal riskerar att göra att unga män inte vågar uppge sig känna nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa, utan istället utsätter sig för en riskfylld livsstil. Under 2011 dog 169 män i regionen av alkoholrelaterade sjukdomar, jämfört med 43 kvinnor.

Nationellt mål: en jämn fördelning av makt och inflytande

Makt och inflytande kan definieras på många olika sätt, att utsättas för våld eller att vara arbetslös är aspekter som påverkar. Men om vi skalar av begreppen till att gälla makt i form av politiska uppdrag och chefspositioner så ser det ut så här:

23 av regionens 49 kommuner är har en jämställd könsfördelning på politiska uppdrag (mellan 40 och 60 procent), men i en femtedel av kommunerna är männen i majoritet. I fyra kommuner har männen 82 procent av uppdragen. Inom näringslivet är männen i majoritet och gruppen innehar också 75 procent av chefsposterna. Inom offentlig sektor är däremot kvinnor i majoritet, även bland cheferna – men i den absoluta toppen inom offentlig sektor återfinns återigen en majoritet av män, på 60 procent av posterna.