Vapenexporten till ickedemokratier ökar
Trots att det just nu håller på att arbetas fram en skärpt lagstiftning kring vapenexporten till ickedemokratier ökar exporten till de länderna. Svenska freds kräver nu ett tillfälligt stopp. Samtidigt förbereder sig MP för strid om den nya lagstiftningen.
Förra året ökade den svenska exporten av vapen och krigsmaterial med 22 procent jämfört med året innan, visar siffror från Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Bland de fem största köparna återfinns Thailand och Saudiarabien och längre ner på listan hittar man länder som Förenade arabemiraten, Oman, Ukraina och Bahrain. Totalt gick 40 procent av exporten till ickedemokratier förra året vilket också är en ökning jämfört med året innan, enligt Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
– Det är skrämmande att vi varje år fortsätter att exportera så pass mycket vapen och krigsmateriel till ickedemokratier och diktaturer, särskilt när vi har en utredning som håller på att utreda just, inte om vi ska skärpa exporten till diktaturer, utan hur vi ska göra det. Det är intressant att det trots den politiska utvecklingen pågår en trend där den här exporten ökar, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska freds.
Hon tycker att Sverige bör införa ett moratorium, alltså ett tillfälligt stopp av exporten till ickedemokratier eller diktaturer tills utredningen är klar, i december senare i år. Den parlamentariska kommittén som arbetar med utredningen sedan hösten 2012 ska då föreslå bland annat hur en ny lagstiftning som skärper exportkontrollen gentemot ickedemokratier kan se ut.
– Samtidigt som kommittén arbetar fortsätter ju den här exporten och det handlar om miljardbelopp varje år. Det kan ju aldrig anses vara tidigt nog att stoppa exporten även om det finns en utredning på plats, säger Linda Åkerström.
Det har funnits farhågor om att den nya lagstiftningen riskerar att bli både tandlös och kraftigt försenad. Att utredningen ska vara klar först efter valet i höst ser Svenska freds som problematiskt.
– Det är ett sätt att effektivt begrava debatten om vapenexport inför valet och det får ju den effekten också, säger Linda Åkerström.
Hon säger att mycket talar för att det finns en risk att den nya lagen inte blir tillräckligt kraftfull men att Socialdemokraternas kongressbeslut förra året om att de ska verka för att vapenexporten till ickedemokratier ”i praktiken” inte ska vara möjlig ger mer hopp.
– Sedan måste kommittén presentera något av värde, de har ett riksdagsbeslut om att skärpa exporten i ryggen och det finns en stark opinion emot den här vapenexporten. Det vore pinsamt om man inte kom fram till ett bra resultat, säger hon.
Riksdagsledamoten Bodil Ceballos (MP) sitter i den kommitté som utreder en skärpt lagstiftning. Hon tycker att den nya statistiken över vapenexporten förra året är skrämmande och berättar att hon under det senaste mötet med kommittén, som ISP också var inbjuden till, passade på att ställa frågan till myndigheten om de på något sätt förbereder sig för en ny lagstiftning. Till exempel genom att försöka hålla tillbaka försäljningen till ickedemokratier.
– Svaret på det var nej, de utgår bara från den lagstiftning vi har i dag. Jag tycker att det är skrämmande att man inte ens försöker anpassa sig till att det kommer en ny lagstiftning, säger hon.
Vad har regeringen för ansvar för det?
– Regeringen kan ju ta initiativ till ett moratorium till exempel och ge klara signaler och inte bara vänta på att vi ska bli klara med utredningen. Men det finns väl en anledning till att vi ska vara klara efter valet, antar jag.
Vad är det för anledning?
– Att man inte vill ha upp det här som en valfråga.
Hittills har kommittén endast arbetat med bakgrundsmaterialet till utredningen om hur lagstiftningen har sett ut och kallat in olika myndigheter och aktörer som har fått tycka till. Först i maj väntas de börja diskutera vilka förslag de ska presentera för regeringen senare i december. Bodil Ceballos är inte orolig för att de inte ska lyckas enas om en lagstiftning som stoppar exporten till ickedemokratier eftersom det är själva uppdraget som de har. Däremot tror hon att de kommer få ta strid i andra frågor.
– Jag tror att vi kommer att ha svårt att enas om vilken nivå det ska vara på de här kränkningarna av mänskliga rättigheter till exempel som avgör vilka som inte får köpa.
– Jag hoppas också att vi inte ska få in skrivningar som innebär att vi stärker arbetsmarknadsargumentet som en grund för vapenexport, som jag tror är ett av de ämnen som det kommer att bli diskussion om, säger hon.
Fria Tidningen har försökt att nå kommitténs ordförande Hans Wallmark (M) för en kommentar.
De största köparna:
• Thailand: 3,3 miljarder (JAS 39 Gripen, marina ledningssystem)
• USA: 1,2 miljarder (Marina lednings- och vapensystem)
• Norge: 962 miljoner (Stridsfordon 90)
• Saudiarabien: 750 miljoner (Flygburna övervakningssystemet Erieye)
• Indien: 709 miljoner (Följdleveranser till tidigare exporterad armémateriel)
Källa: Inspektionen för strategiska produkter (ISP)