Miljardstöd till forskning om drönare
Samtidigt som USA får växande kritik för sin krigföring med hjälp av drönare satsar EU hundratals miljoner på forskning om obemannade farkoster. Mycket av pengarna går till militärindustrin – för att utveckla verktyg som bland annat ska användas för övervakning och gränskontroll.
Det är organisationen Statewatch som i en färsk 80-sidig rapport kartlagt den Europeiska unionens politiska och ekonomiska stöd till utvecklingen av drönare. Hundratals miljoner av europeiska skattebetalares pengar har kanaliserats till ett program som enligt rapportförfattarna till stora delar utformats av industrin – ”i stort sett utan offentlig debatt.” Det är först det senaste året som EU:s drönarprogram blivit omdiskuterat, bland annat i Europaparlamentet, trots att unionen gett stöd till drönarforskning åtminstone sedan 2004.
– EU:s framväxande drönarprogram har uppstått efter år av framgångsrik lobbying av försvars- och säkerhetsföretag, och politiken har i stora drag utformats av de företag som har mest att vinna på den, säger Chris Jones, en av rapportens författare.
Utöver de 190 miljoner euro som kanaliserats via Europeiska försvarsmyndigheten, EDA, så har 315 miljoner euro av EU:s civila forskningsbudget gått till civila drönar-relaterade projekt, enligt rapporten. Men all drönarteknologi kan så klart ha båda civila och militära användningsområden – och huvudsyftet bakom EU:s stöd tycks enligt rapportförfattarna vara att stödja den europeiska militärindustrins försök att slå sig in på den globala marknaden för militära drönare, som idag domineras av USA och Israel.
Allt tyder också på att EU:s stöd till utveckling av drönare kommer att fortsätta öka dramatiskt de kommande åren, enligt rapportförfattarna.
I EU:s nya forskningsprogram för åren 2014-2020 har anslaget till säkerhetsrelaterad forskning nästan tredubblats, till 3,8 miljarder euro jämfört med 1,4 miljarder för de föregående sju åren. Medan tidigare forskningsprogram haft som mål att främja ett ”kunskapsbaserat samhälle” ska det nya programmet också prioritera forskning och utveckling som stödjer den europeiska industrins konkurrenskraft.
– Det är lätt att se varför folk är så intresserade av drönare. Det finns många positiva saker som de skulle kunna användas för. Men det finns också en tydlig färdriktning mot att utveckla drönare för högteknologisk krigföring och massövervakning av befolkningar, säger Ben Hayes, en av rapportens författare.
Gränsövervakning lyfts ofta fram som ett centralt användningsområde för europeiska drönare. Ändamålet beskrivs ofta i humanitära ordalag – till exempel att rädda liv genom att tidigare upptäcka överfulla flyktingbåtar på Medelhavet. Men Statewatch påpekar att sådant tal klingar ihålligt med tanke på att EU ännu inte tagit fram någon gemensam handlingsplan för räddningsoperationer för nödställda.
– Mot den bakgrunden är det inte förvånande att kritiker av medlemsstaternas allt mer repressiva gränskontroller ser användningen av drönare mot migranter som en symbol för Europas omänsklighet, skriver rapportförfattarna.
Sedan 2004 har CIA genomfört över 400 angrepp med drönare i Pakistan. Det exakta antalet dödsoffer är inte känt, men enligt London Bureau of
Den globala marknaden för drönare väntas växa snabbt de kommande åren. Förra året budgeterade USA:s försvarsdepartement 3,8 miljarder dollar för inköp av drönare, enligt nyhetssajten Marketplace. Samtidigt visar allt fler länder ett intresse för den nya teknologin.
Sverige medverkar i utvecklingen av drönare genom det europeiska prestigeprojektet Neuron, som drivs av bland annat SAAB och franska Dassault, samt genom flera forskningsprojekt med stöd av EU.
