Några veckor innan jul presenterade regeringen och Miljöpartiet ett förslag som innebär att föräldrar som bor ihop med sitt barn i Sverige inte ska behöva åka tillbaka till sitt hemland för att söka uppehållstillstånd. Syftet är att motverka familjeseparation och säkerställa principen om barnets bästa, skriver regeringen. I måndags gick remisstiden ut och flera instanser ifrågasätter nu delar av förslaget. Barnombudsmannen (BO) är kritisk till att det inte finns någon motivering till varför förslaget avgränsas till att gälla bara en viss grupp av föräldrar, alltså vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige. BO vill ha en motivering som räknar upp de grupper av föräldrar som inte omfattas av förslaget och en förklaring till varför de inte gör det, utifrån en barnkonsekvensanalys. Samma kritik lyfter Röda korset i sitt remissvar som bland annat påpekar att förslaget inte omfattar föräldrar som har för avsikt att bo tillsammans med sitt barn men inte gör det ännu. En annan instans, Rädda barnen, för också fram kritik i sitt svar och menar att huvudregeln fortfarande kvarstår som innebär att föräldrarna ska ha ansökt om uppehållstillstånd innan avresan till Sverige.

”Rädda Barnen tycker att det är otydligt om fler kommer att beviljas uppehållstillstånd samt hur många barn och föräldrar som inte kommer att kunna söka uppehållstillstånd efter inresa.”, skriver de.

Ylva Sjölin är styrelseledamot i Flyktinggruppernas riksråd, FARR, som också har lämnat ett yttrande till regeringen angående förslaget. Hon håller med om att delar av förslaget är otydliga och ser problem med att vissa grupper av föräldrar inte omfattas av förslaget. Det handlar till exempel om papperslösa som levt gömda i Sverige efter att ha fått avslag på sin asylansökan eller personer som inte kan styrka sin identitet.

– Vi tycker det är paradoxalt när man resonerar som att förslagen bygger på principen om barnets bästa samtidigt som man låter barnen ta konsekvenserna av hur föräldrarna har agerat, säger hon.

Farr tycker också att det är problematiskt att man lägger så stor vikt vid biologiska släktband och DNA-analys i förslaget.

– Det kan finnas exempel där en person har fått avslag på sin ansökan och sedan blivit tillsammans med en person i Sverige som har barn sedan tidigare och där det kanske har tagit flera år att överklaga och att verkställa själva utvisningsbeslutet. Då kan ju framförallt barn i yngre ålder men också tonåringar få en jättestark föräldraanknytning och för de kan separationen få allvarliga konsekvenser. De exemplena fångas inte upp här, säger Ylva Sjölin.

Men liksom de flesta remissinstanser är hon i stort positiv till regeringens förslag eftersom hon upplever att det har funnits ett stort problem med föräldrar som har tvingats söka uppehållstillstånd utomlands och varit tvungna att lämna sina barn i Sverige under den tiden.

– Det har skapat ett stort lidande för många familjer. Dels så är det många som har en jättestor oro för att återvända till de länder som de har flytt ifrån. Det har också lett till att handläggningstiderna är långa och till en separation mellan barnet och föräldern som har kunnat vara flera månader eller upp till ett år, säger hon.

Förslaget bereds just nu på justitiedepartementet och regeringen räknar med att kunna lägga fram en proposition senare i vår. Enligt förslaget ska de nya reglerna träda ikraft den 1 juli.