Sedan 2006 driver Västra götalandsregionen en vårdcentral som riktar sig specifikt till hemlösa. Vården är helt kostnadsfri och bedrivs av två sjuksköterskor, en fotterapeut och tre läkare. Bara det senaste året ser vårdcentralen en kraftig ökning av en viss grupp av hemlösa. Av 1400 patienter förra året var det ungefär 120 av dem som saknade personnummer. Det är mindre än tio procent av det totala antalet patienter och det låter inte så mycket men om man jämför med året innan så hade vårdcentralen då bara 28 patienter som saknade personnummer.

– Det är en ökning med över 400 procent på ett år, säger verksamhetschefen Anna-Karin Johansson.

Eftersom det redan finns en vårdklinik för papperslösa i Göteborg tyder mycket på att en stor del av de nya patienterna är hemlösa EU-migranter.

Det är en grupp som har ökat kraftigt i Göteborg och Sveriges övriga storstäder de senaste åren. Men vart i landet man vistas avgör kostnaden för vård. Till skillnad från Göteborg erbjuder varken Stockholm eller Malmö någon landstingsdriven vårdverksamhet som erbjuder kostnadsfri vård till EU-migranter. Sedan i onsdags har gruppen tillgång till gratis vård genom Läkare i världens klinik i Stockholm men i Malmö finns inte ens någon ideell verksamhet som riktar sig till gruppen. Det innebär att EU-migranter som inte har haft råd att teckna en privat sjukförsäkring i hemlandet inte har tillgång till subventionerad vård i Malmö.

Att det här är en grupp som har hamnat mellan stolarna råder det inga tvivel om, säger Röda korsets vårdchef Eva Hall. De har inlett en intern kartläggning för att se hur situationen ser ut för EU-migranter när det gäller vård men också andra sociala behov och för också en dialog med landstingen och regionerna.

– Det finns en osäkerhet från det offentligas sida om hur man ska hantera den här gruppen. I Malmö till exempel beviljar man barnfamiljerna socialbidrag, det gör man inte i Stockholm. På vissa ställen säger man att egentligen kan man betrakta de som papperslösa, det vill säga att de ska ha tillgång till skola och samma vård som papperslösa, säger Eva Hall.

Därför ser de det inte i dagsläget som aktuellt att öppna upp en ny vårdmottagning för EU-migranter i till exempel Malmö eller att följa Läkare i världens exempel och utöka sin mottagning för papperslösa i Stockholm, även om de i dag inte nekar EU-migranter vård som söker sig dit.

– Vi tycker att det är viktigt att vi försöker göra rätt så att vi inte startar upp någonting när vi kanske hellre skulle utöva påverkan på landstingen att den här gruppen får tillgång till den offentliga vården.

Eva Hall tycker liksom Läkare i världen att det är viktigt att lyfta problemet att EU-migranter och tredjelandsmedborgare inte omfattas av den nya lagstiftningen som ger rätt till vård för papperslösa och asylsökande. Den frågan säger hon också att de kommer att lyfta i dialog med Socialstyrelsen som just nu ser över hur den nya lagen har fungerat på uppdrag av regeringen.

– Om det sedan ska leda till att man ska göra en regelrätt lagändring eller om man ska göra någon slags omtolkning av riktlinjerna det kan jag inte riktigt säga i dag men i alla de sammanhangen där vi träffar företrädare för Socialstyrelsen eller landstingen eller i andra sammanhang så är det klart att vi lyfter det här, säger hon.

Socialstyrelsens uppdrag ska redovisas till regeringen under våren. Bland annat ska myndigheten tydliggöra vad begreppet i lagen att vuxna papperslösa har rätt till ”vård som inte kan anstå” innebär och ta fram förslag på hur man kan säkerställa ändamålsenlig dokumentation. EU-migranter och tredjelandsmedborgare nämns inte i uppdraget men det ingår att man ska och ta fram rutiner för identifiering av den aktuella målgruppen, alltså vilka som berörs av lagstiftningen.

– Det är ett pågående arbete som vi inväntar och därefter får vi se hur vi arbetar vidare. I propositionen har regeringen också aviserat att man avser att följa upp och utvärdera den nya lagen, säger Lisa Hagberg, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.