Kajsa Persson

Fördjupning


Föräldraförsäkringen

Del 1 av 2

Göteborgs Fria

40 år med världens mest generösa föräldraförsäkring

I år kan vi gratulera föräldraförsäkringen som fyller 40 år. Om det finns någon anledning att fira jämställdheten är mer tveksamt. Männens uttag av föräldrapenningdagar ökar långsamt och effekterna av den senaste politiska åtgärden, jämställdhetsbonusen, har uteblivit.

Det handlar ofta om valfrihet, kvinnors villkor på arbetsmarknaden och barnens bästa när föräldraförsäkringen debatteras. Jämställda löner ställs mot familjens rätt att själv få välja vem som ska vara hemma med barn. En målkonflikt beskriver nationalekonomen Anna Thoursie det som.

– Går du ut på stan och frågar folk ”tycker du att föräldrar själva ska få bestämma hur de delar på föräldraledigheten?”, då svarar åtta eller nio av tio ja, tror jag. Sedan så frågar du ”tycker du att kvinnor ska ha samma chanser som män på arbetsmarknaden?”. Då svarar nog omkring nio och en halv av tio ja.

Att kvinnor och män inte har samma chanser på arbetsmarknaden i dag står klart om man ser till det ekonomiska planet. En genomsnittlig kvinna i Sverige tjänar 3,6 miljoner kronor mindre än vad en genomsnittlig man gör under sin livstid. 3,6 miljoner kronor, trots att det är olagligt med lönediskriminering.

– Kvinnor halkar efter i lön och får inte heller möjlighet till samma utveckling på jobbet som män. Den lägre lönen förföljer sedan kvinnor från vaggan till graven för det slutar med en skitpension, säger Wiwi-Anne Johansson, talesperson för Vänsterpartiet i socialförsäkringsfrågor.

Moderskap blir föräldraskap – i teorin

Men vi börjar från början, med själva födelsen av föräldraförsäkringen. 1974 försvann det som då hette moderskapsförsäkring till förmån för det könsneutrala begreppet föräldraförsäkring. Allt gott i teorin, men vad har hänt i praktiken?

Det första året togs 99,5 procent av dagarna med föräldrapenning ut av kvinnor. Enligt de senaste siffrorna som finns tillgängliga hos Försäkringskassan tog kvinnor ut 75,6 procent av dagarna under 2012. Långsamt har kurvan släpat sig uppåt men det tog drygt 20 år innan något gjordes för att ge utvecklingen en knuff framåt. Folkpartisten Bengt Westerberg var då socialminister i Carl Bildts borgerliga regering och han berättar om löneskillnadsutredningen som blev startskottet till den första pappamånaden.

– Det fanns vissa löneskillnader mellan kvinnor och män som man inte kunde förklara med några rationella skäl. En av utredningens slutsatser var att man för att komma åt dessa borde kvotera föräldraförsäkringen. Mot bland annat den bakgrunden blev jag övertygad om att vi borde kvotera föräldraförsäkringen och drev frågan om att som ett första steg införa en pappamånad.

En månad för papporna

1995 infördes så den första reserverade månaden för vardera föräldern som inte kunde överlåtas, den som trots att det handlade om en pappa- och en mammamånad kom att kallas pappamånaden. Diskussionen var inte ny, den hade pågått på olika sätt alltsedan 1970-talet. Löneskillnadsutredningen hade föreslagit två månader men Bengt Westerberg menar att i mitten på 1990-talet var en månad det som gick att få igenom. Den andra månaden ska vi återkomma till senare. Att reservera någon månad alls var inte ett helt okontroversiellt beslut.

– Framför allt innan själva beslutet fattades i riksdagen var det ganska mycket diskussioner och kritik från många olika håll. Frågan hade varit uppe vid flera tillfällen men förslaget hade alltid stupat, främst med hänvisning till att det måste vara en valfrihet för papporna, så därför var det viktigt att få det principiella genombrottet, säger Bengt Westerberg.

Och effekt visade sig den första reserverade månaden att få. Ann-Zofie Duvander är sociolog vid Stockholms Universitet och har gjort ett antal studier på föräldraskap och jämställdhet. Hon säger att det är tydligt att den första reserverade månaden ökade pappornas uttag, vilket forskarna har kunnat se genom att försöka isolera effekten av pappamånaden ifrån den gradvisa ökning som har skett både före och efter 1995.

Antalet pappor som tog ut en månad eller mer med föräldrapenning under barnets två första år ökade från 23 procent till 44 procent. De pappor som tidigare inte hade tagit ut något alls minskade från 56 procent till 23 procent.

– Det händer något stort vid pappamånaden och sedan så händer det inte så jättemycket på resten av 1990-talet. Det tror jag har att göra med att det blev norm att pappan skulle ta en månad, kommenterar Ann-Zofie Duvander.

Ett andra steg – en andra månad

I sju år hade föräldrarna så varsin egen månad, resterande dagar var fortfarande fria att ge bort sinsemellan och uttaget var fortfarande långt ifrån jämställt. Att det ojämna uttaget får effekter för kvinnor på arbetsmarknaden är de flesta överens om. Anna Thoursie berättar om det som kallas för statistisk diskriminering.

– Det grundar sig i att en arbetsgivare inte kan ha fullständig information om de individer som söker ett jobb eller en befordran. Arbetsgivare föredrar att anställa och befordra människor som är närvarande framför att de är frånvarande på jobbet, vilket är en rätt rimlig infallsvinkel. Eftersom arbetsgivare inte har komplett information blir då den bästa gissningen för arbetsgivaren att gå efter vad som är vanligast i den grupp som personen tillhör. Och kvinnor i fertila åldrar, de är borta mycket längre än män på grund av omsorg om barn. Det är inga fördomar utan det är så.

Anna Thoursie poängterar att det inte är en illasinnad diskriminering, utan helt enkelt att man ser vad som är bäst för företaget, och det är att anställa någon som är på plats på arbetet.

– Jag tycker det är viktigt att inte hålla på och moralisera varken över kvinnor eller män eller arbetsgivare. Det är inte så konstigt att en arbetsgivare föredrar någon som inte är borta i över ett år. Det vore mycket bättre om frånvaromönstret mellan kvinnor och män var mer likt varandra.

Men frånvaromönstret är inte detsamma och politikerna bestämde sig så småningom för att ta ett steg till för ett mer jämställt uttag. Och så kommer tillbaka till den andra reserverade månaden. Den infördes 2002, men då förlängdes även föräldraförsäkringen i sin helhet. Därför var det inte lika lätt att se den isolerade effekten av just den andra månaden, även om det blev en tydlig effekt även här.

Papporna tog i genomsnitt 47 föräldrapenningdagar under barnets två första år istället för 41 som det varit tidigare. Under hela 80-talet förlängdes dock föräldraförsäkringen i olika steg, vilket gjorde att såväl mammornas som pappornas uttag ökade.

– Det var möjligt för pappan att ta ut fler dagar utan att det inkräktade på mammans uttag. Det är en anledning till att pappors uttag har ökat stadigt under tiden, säger Ann-Zofie Duvander.

Ann-Zofie Duvander berättar också att det inte är helt lätt att undersöka uttaget och olika effekter av åtgärder, eftersom dagarna kan tas ut under så pass lång tid som åtta år. När man tittar på uttaget ser man till ett år i taget.

– Om man ska jämföra till exempel 1992 med 1993 blir det ganska svårt, för om det föds väldigt många barn 1992 ser det ut som att pappornas uttag går ner året efter. Men det är bara för att mamman oftast tar mer första tiden. Det är väldigt känsligt för barnafödande och för konjunkturupp- och nedgångar.

Pengar i utbyte mot jämställdhet?

Men inte heller två reserverade månader räckte för att få bukt med männens bristande benägenhet att ta ut föräldrapenning för att vara hemma med sina barn. Kanske pengar kan hjälpa?, tänkte den borgerliga regeringen då. 2008 infördes jämställdhetsbonusen för att med hjälp av ekonomiska incitament komma åt det ojämna uttaget.

Bonusen innebär att föräldrarna får 50 kronor var per dag för varje dag den förälder som har tagit ut lägst antal dagar stannar hemma. Ann-Zofie Duvander säger att man inte kunde se någon direkt effekt alls av jämställdhetsbonusen, vilket delvis kan bero på utformningen av reglerna.

– När den infördes var den rätt så krånglig och man var tvungen att ansöka om den och man fick de här pengarna långt i efterhand

Detta har senare ändrats och nu behöver föräldrar inte längre ansöka om bonusen och pengarna kommer direkt istället för i efterhand som det var då den infördes. Men vilken, eller snarare om det har blivit någon, effekt återstår fortfarande att se.

Ett annan tänkbar anledning till att jämställdhetsbonusen inte har haft den önskade effekten är att ekonomin inte är det som i första hand avgör hur föräldrarna delar upp ledigheten. Att erbjuda pengar hjälper helt enkelt inte, i alla fall inte så länge det rör sig om relativt små belopp. Försäkringskassan försöker i rapporten Jämställda föräldrar kartlägga vilka faktorer som spelar in när det gäller uttaget av föräldraförsäkring. Anna Arwidsson Hansen är en av författarna bakom rapporten.

– Vi fann inget stöd för att ekonomin styr i form av att man inte skulle ha råd att pappan var hemma. Det vi såg var att i familjer där mamman står för huvuddelen av inkomsten, där tar mamman ändå ut en väldig majoritet av föräldrapenningdagarna. Man har råd att avstå mammans inkomst när hon står för majoriteten men att man då inte skulle ha råd att avstå pappans tyder på att det är vilka förväntningar som finns på mammor och pappor som slår igenom.

Anna Arwidsson Hansen berättar att de inte kan se att pappamånaderna hade haft någon effekt alls på antalet jämställda föräldrapar. Försäkringskassan räknar det som att föräldrarna delar jämställt om den ena föräldern inte tar ut mer än 60 procent av dagarna. I praktiken innebär detta sätt att räkna att av de totalt 480 dagarna kan den ena föräldern ta ut 288 dagar och den andra ta ut 192 dagar, och fortfarande klassas som att de delar jämställt. Knappt 13 procent av föräldrarna till barn födda år 2010 hade ett jämställt uttag av föräldrapenningdagar under barnets två första år.

– Det var en annan grupp av pappor som påverkades, de som tidigare inte tog ut någon föräldraledighet, eller väldigt lite föräldraledighet, säger Anna Arwidsson Hansson.

Skillnad på ledighet och ledighet

Dessutom grundar sig siffrorna hos Försäkringskassan på uttaget av föräldrapenning, det vill säga betald ledighet. Men föräldrar har också möjlighet att ta ut ledighet utan att få några pengar för det. Detta har undersökts i en annan av Försäkringskassans rapporter: Ojämställd arbetsbörda som kom i december förra året. Sofie Cedstrand som var projektledare berättar:

– Framför allt kvinnor är lediga betydligt längre, i genomsnitt sex månader utan ekonomisk ersättning. Det är också därför det är väldigt viktigt att titta på föräldraledighet och inte bara föräldrapenninguttag om vi vill titta på konsekvenser på arbetsmarknaden.

Men när det gäller relationen mellan kvinnor och män är det ingen större skillnad vilket mått man än använder. Riksförsäkringsverket gjorde en liknande undersökning 2003, då det visade sig att kvinnor tog ut mer obetald ledighet än män. I dag har det jämnat ut sig och det går ungefär 1,5 ledighetsdag för varje uttagen föräldrapenningdag för både kvinnor och män.

Detta menar Ann-Zofie Duvander är anledningen till att det inte går att läsa statistiken rakt av och säga att om pappan tar 240 dagar och mamman 240 dagar med föräldrapenning så är allt bra. Hon säger att man ska akta sig för att tro att det blir ett helt jämställt uttag av föräldraledighet med en individualiserad föräldraförsäkring utan möjlighet att överlåta dagar.

– Man ska inte tro att det här är hela lösningen på jämställdheten. Om det ser ut som att pappan tar 100 dagar och mamman tar 100 dagar så kan det dölja sig saker bakom det här också. Det kan till exempel vara så att mamman sprider på dagarna mer än vad pappan gör.

Normerna styr och ställer

Men vad forskningen än säger om ekonomins betydelse, är det fortfarande ofta pengar som används som argument i vardagsdiskussionerna kring föräldraförsäkringen. Nationalekonomen Anna Thoursie som var med och skrev Föräldraförsäkringsutredningen 2005, en av Statens offentliga utredningar, fick ändra sin uppfattning angående hushållsekonomins betydelse i samband med arbetet med utredningen.

– Hade du frågat mig före 2005 så hade jag sagt att en jämställdhetsbonus nog kommer att ha stor effekt för det trodde jag då. Men nej, jag blev inte förvånad över att den inte hade någon större effekt. Ekonomin spelar roll men det är inte den avgörande faktorn för de flesta familjer.

Liksom Ann-Zofie Duvander pratar även Anna Thoursie om den normerande effekten av föräldraförsäkringen. Men främst menar hon att det är mammorna som begränsas av normerna.

– Jag har kollegor i andra länder som inte har en lika generös föräldraförsäkring som vi har och där är man en bra mamma även om man börjar jobba efter fyra månader. I Sverige ses man ofta som en dålig mamma om man inte är hemma minst åtta, nio månader.

Det ojämna uttaget har inte bara en direkt effekt på kvinnors och mäns chanser och villkor på arbetsmarknaden. Det påverkar också hur par fördelar det obetalda arbetet i hemmet mellan sig för en lång tid framåt.

– Ökar du din andel av föräldraledighet så ökar du din andel av både hushålls- och omsorgsarbete och du minskar din andel av förvärvsarbete även ett antal år senare, säger Sofie Cedstrand.

Ska staten bestämma?

På den politiska sidan sträcker sig viljorna mellan alltifrån att ta bort de reserverade månaderna helt, till att dela rakt av i två delar. Det senare vill Vänsterpartiet, men Wiwi-Anne Johansson som är ledamot för Vänsterpartiet i Socialförsäkringsutskottet poängterar att de inte har något stöd från majoriteten av svenska folket i den frågan. Ett av argumenten som ibland kommer upp mot en delning av föräldraförsäkringen rakt av, förutom att det inkräktar på valfriheten, är att dagar skulle frysa inne om inte pappan vill ta ut sin del och att detta skulle gå ut över barnen.

– Det tycker jag är ett konstigt resonemang. Man får väl låta pappor ta lika stort ansvar också för barn. Och att man inte som farsa skulle vara intresserad av sina ungar, det är helt befängt. En månad eller två månader, det kanske man kan tycka att ” jag kan inte, mitt arbete är så viktigt så jag har ingen som helst möjlighet” men om vi skulle dela den rakt av skulle jag vilja höra den farsa som har ett så fruktansvärt viktigt jobb, säger Wiwi-Anne Johansson.

På andra sidan av skalan hittar vi bland andra Kristdemokraterna som helt vill avskaffa systemet med reserverade månader. Det ska vara upp till föräldrar, inte politiker, att avgöra hur dagarna används. Och då är vi återigen tillbaka där vi började, med själva målkonflikten. Det handlar fortfarande om valfrihet, kvinnors och mäns villkor på arbetsmarknaden och barnens bästa.

– Människor vill själva bestämma hur de ska göra och vill inte att staten ska lägga sig i, samtidigt vill man att kvinnor ska ha något sånär lika chanser som män på arbetsmarknaden, säger Anna Thoursie.

Fakta: 

Om två veckor kan du läsa om småbarnsföräldrarna som upplever sig diskriminerade på arbetsmarknaden – bara till Diskrimineringsombudsmannen har det sedan 2009 kommit in 323 anmälningar som rör föräldraledighet men endast fyra av de arbetsgivarna har dömts i Arbetsdomstolen.

Föräldraförsäkringen

  • Föräldraförsäkring är samlingsbegrepp för flera socialpolitiska åtgärder: Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, mammaledighet, pappaledighet och rätt till förkortad arbetstid. 
  • Föräldrapenningen består av 480 dagar, varav 60 är reserverade för vardera föräldern vid delad vårdnad, resten kan överlåtas. 

Källa: Försäkringskassan

Jämställdhetsbonusen

  • Föräldrarna får 50 kronor var per dag för varje dag den förälder som har tagit ut lägst antal dagar stannar hemma. De reserverade månaderna, dagarna då båda är hemma samtidigt och dagarna med lägstanivå räknas inte. 
  • Som mest kan föräldrarna få 13 500 kronor per barn.

Källa: Försäkringskassan

Så vill riksdagspartierna göra med öronmärkta månader i försäkringen och jämställdhetsbonus

Vänsterpartiet
Vill ha en tvådelad föräldraförsäkring där föräldrarna inte har möjlighet att överlåta dagar till den andra föräldern. Vill avskaffa jämställdhetsbonus.

Socialdemokraterna
Har en tvådelad försäkring som mål, vill att försäkringen ska delas i tre delar som ett steg på vägen. Anser att knyta ytterligare en månad åt vardera föräldern är en början.

Miljöpartiet
Vill att föräldraförsäkringen ska tredelas, det vill säga att minst en tredjedel används av vardera föräldern, och den tredje delen ska kunna överlåtas till en annan närstående om så önskas.

Sverigedemokraterna
Föräldrarna ska ges fullständig frihet att avgöra hur föräldraförsäkringen ska utnyttjas, inga månader ska vara reserverade.

Folkpartiet
Vill öronmärka ytterligare en månad åt vardera föräldern. Vill även höja jämställdhetsbonusen.

Centerpartiet
Vill ha kvar de två reserverade månaderna, införa två månader där föräldrarna kan vara hemma tillsammans samt fördubbla jämställdhetsbonusen.

Moderaterna
Anser att den konstruktion som finns i dag är bra med jämställdhetsbonus och två månader öronmärkta för vardera föräldern där resten kan överlåtas fritt.

Kristdemokraterna
Vill att alla dagar ska kunna överlåtas fritt mellan föräldrarna, de reserverade månaderna bör avskaffas.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

”Det politiska intresset är större än någonsin”

Med ett år kvar till nästa val och en sommar som varit allt annat än politiskt stabil är frågorna många. Fria samtalar med statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, ledare för det svenska valforskningsprogrammet, om ökad väljarrörlighet och det ökande politiska intresset.

© 2024 Fria.Nu