Kajsa Persson

Fördjupning


Föräldraförsäkringen

Del 2 av 2

  • Grafik över anmälningar till DO.
Göteborgs Fria

Småbarnsföräldrar ratas på jobbet

Lägre löner, sämre arbetsuppgifter och till och med uppsägning. Småbarnsföräldrar missgynnas på arbetsmarknaden, trots att det strider mot svensk lagstiftning. Fria har granskat anmälningar som har kommit in till Diskrimineringsombudsmannen och enligt dem drabbas de med osäkra anställningar hårt. Dessutom är det ovanligt att arbetsgivare döms i domstol.

”Min arbetsgivare blev annorlunda i sitt bemötande och handlande mot mig direkt efter att jag påtalat min graviditet.” Det är ett av många liknande vittnesmål som kommit in till Diskrimineringsombudsmannen, DO, under förra året. De flesta kommer från kvinnor, 255 av 321 anmälningar som rör missgynnande i samband med föräldraledighet mellan januari 2009 och oktober 2013.

Även fackförbunden nås av samma historier. Sally Gordon är ombudsman på Lärarförbundet och enligt henne är frågor om diskriminering och missgynnande väldigt vanligt förekommande.

– Jag tycker att det är ytterst märkligt, att trots den väldigt stora kunskap som finns i samhället idag om dessa frågor, hör vi ofta om missgynnanden som är direkt relaterade till föräldraledighet och graviditet. Jag fattar inte hur arbetsgivarna vågar, helt enkelt.

Den som känner sig utsatt för missgynnande eller diskriminering ska i första hand anmäla händelsen till sitt fackförbund men är man inte fackligt ansluten kan man vända till DO. De tio största fackförbunden i Sverige vittnar alla om att missgynnande förekommer, men har ingen statistik på hur utbrett det är. Dessutom förväntas mörkertalet vara stort och många känner inte till vad de ska göra när de känner sig missgynnade.

De utan säkerhet drabbas hårt

Anmälningarna till DO som Fria har gått igenom avslöjar ett tydligt mönster: de flesta som anmäler sina arbetsgivare har inte fasta anställningar på högavlönade och högkvalificerade positioner. Liksom vid andra former av arbetstvister, drabbas de med osäkra anställningar hårt. 41 av 202 anmälningar till DO de senaste fem åren kommer från någon som har fått sin provanställning avslutad.

Räknar man även in andra osäkra anställningsformer, vikariat och timanställningar som inte har fortsatt som innan barn kom in i bilden är siffran uppe i 66 personer. Anders Wilhelmsson, som är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, menar att det brukar fungera bättre när man har en mer etablerad relation med en arbetsgivare.

– När man har varit anställd ett par, tre år och berättar att man har blivit gravid är det ofta inga problem. Problemen uppstår i de fall där man precis har fått jobbet och kommer och berättar att man är gravid, det triggar igång någonting hos arbetsgivaren som ofta känner sig lurad.

Flera av fackförbunden tar upp frågan om osäkra anställningar som ett problem. Annika Ödebrink som är ombudsman på fackförbundet SEKO tror att det har blivit svårare att vara småbarnsförälder på arbetsmarknaden i dag på grund av att antalet osäkra anställningar har ökat.

– Om man har en tillfällig anställning blir skyddet väldigt svagt. När du börjar arbeta får du kanske först och främst en provanställning och skulle det visa sig att du är gravid under provanställningen kan det hända att arbetsgivaren säger upp dig. Och där kan inte vi göra någonting.

Men även tillsvidareanställda sägs upp i samband med graviditet eller föräldraledighet. 48 av de 202 anmälningar Fria har gått igenom från de senaste fem åren berör en uppsägning, vilket enligt anmälarna själva har haft ett direkt samband med barn. En kvinna skriver till DO: ”Blev uppsagd på grund av att jag var tvungen att vabba. Arbetsgivaren kallade det arbetsbrist men veckan efter min sista arbetsdag började en annan med samma arbetsuppgifter och samma tjänst.”

Lagen är skarp – men efterlevs inte

Föräldraledighetslagen och diskrimineringslagen ska skydda småbarnsföräldrar eller blivande föräldrar på arbetsmarknaden. Den senare reglerar könsdiskriminering där exempelvis graviditet ingår. Av Sveriges tio största fackförbund anser majoriteten att lagarna erbjuder ett starkt skydd. Det anser även Anders Wilhelmsson på LO-TCO Rättsskydd. Däremot är han kritisk till kunskapsnivån bland landets arbetsgivare.

– Om du till exempel söker en person till ett vikariat på ett år och personen i fråga har tänkt vara föräldraledig tre veckor in i det där vikariatet, får du inte välja bort personen i fråga på grund av det. Det är det inte många arbetsgivare som har koll på. Lagstiftningen är ganska tuff mot arbetsgivare.

Men är den för hård mot arbetsgivare?

– I grund och botten är det en jämställdhetsfråga. Om man tillåter att kvinnor missgynnas på något sätt över huvud taget för att de är gravida, då kommer vi att ha en cementerad ojämlikhet i arbetslivet, säger Anders Wilhelmsson.

Skillnader mellan att vänta barn och att ha barn

I de anmälningar Fria har gått igenom framgår också skillnader mellan vad som anmäls av gravida och vad som anmäls av föräldralediga. När det gäller graviditet är det vanligaste att bli uppsagd, att få sin provanställning avslutad eller att på annat sätt inte få arbeta vidare, till exempel genom att inte få förlängt vikariat eller att inte få timmar längre – eller att man inte får jobbet från första början. Totalt 90 av de 104 personer som anmälde, alltså nästan nio av tio, hade varit med om något av detta.

Motsvarande siffra för anmälningar gällande föräldraledighet är 47 av 98 personer, det vill säga knappt hälften. Däremot är det betydligt vanligare att missgynnandet sker inom ramen för själva arbetet; att man får sämre lön än kollegorna, blir omplacerad till sämre arbetsuppgifter eller får arbetstider man inte vill eller kan ha.

En kvinna skriver om vad hon har varit med om i en anmälan till DO: ”Vid lönerevisionen efter får jag för första gången mig tillsagt att jag kommer att få en mindre löneökning än mina kollegor på grund av mina 'många' barn och den frånvaro de ger upphov till.”

Få fall till domstol

Men trots de över 300 anmälningarna sedan 2009 har DO endast drivit åtta ärenden till Arbetsdomstolen. Marie Nordström arbetar på processenheten på DO med att driva vidare de fall som är färdigutredda. Hon menar att det finns flera anledningar till att så få fall inte kommer längre än till en första utredning hos DO.

– Det är facket som i första hand ska driva den här typen av ärenden om man är medlem, så det kan vara en avslutsgrund. Sedan kan det också vara bevissvårigheter. Efter en utredning kan det vara så att en arbetsgivare kan visa att det inte fanns något samband med till exempel graviditeten utan att det fanns andra orsaker till missgynnandet.

I Sverige är domstolen skyldig att försöka få parterna att komma överens utan att huvudförhandling hålls vid en tvist. Precis som att fackförbunden uppnår förlikning i betydligt fler fall än vad som går till domstol gäller detta även DO. Av de anmälningar som har kommit in från 2009 och framåt och som rör graviditet eller föräldraledighet har 28 stycken nått förlikning, alltså avsevärt fler än de åtta fall som har nått Arbetsdomstolen. Men detta är något som DO vill ändra på.

– Vi har en inriktning numera som går ut på att vi inte verkar för förlikningar. Istället vill vi få en prövning i domstol för att lagen ska få större genomslagskraft i samhället. Blir det en förlikning så innebär det bara en överenskommelse mellan två parter istället för att ny praxis skapas. Att få en prövning i domstol är också mer rättssäkert för motparten, säger Marie Nordström.

Inte som i skadeståndslandet USA

Ersättningen för den drabbade individen, oavsett om det rör sig om en dom eller om en förlikning, är relativt låg. I de fall som DO har haft sedan 2009 har det genomsnittliga beloppet vid förlikning varit cirka 69 000 kronor, och vid en dom cirka 44 000 kronor. Flera av fackförbunden vittnar om medlemmar som tror att det rör sig om betydligt högre summor. Vänsterpartiets ledamot i Socialförsäkringsutskottet, Wiwi-Anne Johansson, är en av dem som är kritisk mot sanktionerna mot arbetsgivare som bryter mot missgynnande- eller diskrimineringsförbudet.

– Väldigt ofta händer det ingenting eller också betalar man en liten summa och så är man av med problemet och så fortsätter det precis som förut. Jag tror att sanktionerna skulle behöva bli tuffare.

Sophia Metelius, politiskt sakkunnig till integrationsminister Erik Ullenhag på Arbetsmarknadsdepartementet, håller med om att ersättningsnivåerna är låga och säger att de ska följa upp vad som har hänt efter att Diskrimineringslagen skärptes. Men ännu finns det för få fall att använda som underlag.

– Det ska kosta att diskriminera. Det ska finnas en avskräckande effekt, så att det verkligen är en symbol för att det inte är okej.

Men vilken nivå som vore rimlig vill Sophia Metelius inte uttala sig om, det ska vara upp till domstolen att avgöra.

Ord står ofta mot ord

Att fallen ska gå att driva i en domstol är ett återkommande tema när det gäller graviditets- och föräldraledighetsärenden. Det gäller inte bara de ärenden DO driver, utan även fackförbunden. Anders Wilhelmsson på LO-TCO Rättsskydd säger att det tidigare har varit väldigt svårt att få fällande domar i diskrimineringsmål.

– Jag tycker att det har blivit bättre de senaste åren. Det är en speciell bevisbörda i diskrimineringsmål. Man ska göra det antagligt att diskriminering har förekommit och når man upp till den nivån är det upp till arbetsgivaren att styrka att det inte har handlat om graviditeten eller vad det nu är. Den där bevisbördan har inte Arbetsdomstolen tidigare tillämpat på ett särskilt bra sätt.

En annan anledning till att få fall går till domstol kan vara att det faktiskt är anmälarna som väljer att inte gå vidare. Detta säger flera av fackförbunden.

– Vi har haft några sådana fall där kvinnorna själva har sagt att de inte vill driva det i domstol därför att de har varit rädda för uppmärksamheten det innebär och som då innebär att det skulle kunna bli svårt att få jobb senare, säger Mikael Ruukel som är förbundsjurist på Vision.

Stina Kimstrand som är ombudsman på Sveriges Ingenjörer säger att vissa hellre byter arbetsgivare än att driva en rättsprocess.

– Av de arbetstagare som känner sig kränkta och diskriminerade upplever en del att de vill inte hamna i konflikt med sin arbetsgivare. Det är känsliga och jobbiga frågor ändå.

Liksom DO, driver fackförbunden sällan fall hela vägen till Arbetsdomstolen. Sedan 2009 har fyra ärenden haft fackförbund som företrädare och av dessa har tre arbetsgivare blivit fällda. Två kvinnor har dessutom drivit fall med privata juridiska ombud och där blev båda arbetsgivarna dömda. Resultatet de senaste fem åren är alltså nio dömda arbetsgivare av 14 ärenden i Arbetsdomstolen. Men av hur många anmälda fall vet ingen, än mindre hur många faktiska fall av missgynnande och diskriminering det rör sig om.

Fakta: 

Så gjordes undersökningen

Fria har tagit del av totalt 202 anmälningar som har kommit in till DO.

104 av dem var anmälningar om diskriminering på grund av graviditet från januari 2009 till och med oktober 2013.

98 anmälningar gällde missgynnande i samband med föräldraledighet från januari 2012 till och med oktober 2013.

Grunder korsar ofta varandra då många har kryssat i både könsdiskriminering (graviditet) och föräldraledighet som diskrimineringsgrund. Där har vi gått efter vad DO har rubricerat ärendet som.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

”Bilden att medierna mörkar stämmer inte”

Att medierna mörkar negativa effekter av invandring hörs ofta i den offentliga debatten. Fria samtalar med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck som har undersökt saken och i en ny rapport kommit fram till att så inte är fallet.

© 2023 Fria.Nu