–Vi är helt beroende av de tjänster våra ekosystem producerar även om vi inte känner det så mycket i vår vardag. Vi ser inte säsongerna, allt finns hela tiden och man kan köpa jordgubbar året om. Men det är fortfarande så att vår mat kommer från jorden och det är naturen som bestämmer. Varför köper människor myten om att människan dominerar över naturen och agerar som att den vore sann?

Det frågar sig Gró Einarsdóttir, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet med inriktning på bland annat miljöpsykologi. Hon är en av två svenska forskare som arbetat med en stor internationell studie om relationen mellan synen på ojämlikhet och den på miljön. Det forskarna har velat försöka hitta är förklaringar till hindren som finns för den omställning som krävs för att motverka klimatförändringarna.

– Vi vill försöka förstå varför vi står inför det här väldigt allvarliga problemet – och ändå inte gör tillräckligt. I många länder finns en stor medvetenhet och bra kunskap om miljöproblem och klimatförändringar men ändå är vi ganska handlingsförlamade.

Människors syn på hierarkier, som mäts genom frågor om hur man ser på att vissa grupper eller individer ska bestämma över andra, används gärna i psykologiska studier. Främst har det använts när det handlar om forskning om exempelvis fördomar. Att sätta det i relation till strävan mot ett mer miljövänligt samhälle är något nytt.

För att mäta miljövänlighet har forskarna dels frågat deltagarna om hur motiverade de är att vilja förändra sitt eget beteende genom att till exempel sopsortera, att äta mindre kött och att åka kollektivt. Viljan att sätta press på makthavare genom att kontakta dem, att skriva på protestlistor eller att sprida material för förändring via facebook har också mätts. Dessutom har man undersökt viljan att donera pengar till miljöorganisationer.

– Det vi kan se är att det hänger ihop. Om man tycker att det bör finnas hierarkier mellan människor verkar man också tycka det finns en hierarki där människan ska bestämma över naturen, säger Gró Einarsdóttir. De som tycker så är inte lika villiga att ändra sitt beteende för att bli mer miljövänliga eller att pressa makthavare till mer klimatarbete. Det är något som kan förklara varför vissa människor inte vill engagera sig och vad som kan vara hinder för omställning, fortsätter hon.

I studien ingår drygt 5 000 personer från 25 länder världen över – något som Gró Einarsdóttir poängterar inte tillhör vanligheterna inom psykologisk forskning som ofta tenderar att vara ganska västerländsk. På så sätt har forskarna kunnat titta på olika typer av samhällen och vilka faktorer det finns i de olika länderna som antingen kan försvaga eller förstärka effekterna.

– Det finns ofta, både inom psykologin och i västvärlden generellt, ett stort individfokus på miljöfrågan. Den ses som ett individproblem medan det i själva verket är ett kollektivt problem och därför är det viktigt att titta på samhällsstrukturer också.

Främst deltog studenter i studien, vilket Einarsdóttir menar kan vara en fördel i och med att universitetsstudenter är ganska lika varandra i olika länder. På så sätt kan en del skillnader som utbildningsbakgrund och stora inkomstskillnader mellan länder sorteras bort för att försöka komma åt just skillnader i samhällsstrukturer i väldigt ojämlika kontra mer jämlika länder.

Helt enkelt; beter sig människor som gillar väldigt hierarkiska samhällen likadant när det gäller miljövänlighet, oavsett om de bor i ett relativt jämlikt eller i ett mer ojämlikt land?

– Även i Sverige som traditionellt är ganska jämlikt finns det de som tycker att det bör finnas mer hierarkier. Men samhällsstrukturer gör att mentaliteten delvis hålls i schack, och det finns ett socialt tryck från samhället att ändå leva mer miljövänligt. De individuella faktorerna förstärks inte så mycket, och att vissa kanske anser att människan ska dominera över naturen blir inte samma hinder, säger hon som exempel och fortsätter:

– I länder som är ganska ojämlika förstärks effekten istället. I USA till exempel som traditionellt är ett mer hierarkiskt samhälle får individerna mer svängrum för att tycka att människan bör dominera naturen.

Men att det ser ut så nu i Sverige betyder inte att det alltid kommer att göra det. Klyftorna i samhället har sedan många år blivit allt större och fortsätter de att växa är det också mycket möjligt att effekterna allt mer kan likna dem i USA.

– Då kan det bli ett hinder för en nödvändig klimatomställning. Det är oroande då det handlar om vår stora samhällsfråga som vi måste göra något åt.

Gró Einarsdóttir hoppas att resultaten ska kunna användas som en påminnelse om att vi måste arbeta med attityden till naturens och klimatets stora betydelse för oss.

– Det är viktigt att ständigt hålla debatten levande och att påminna om att historien vi agerar utifrån – att människan dominerar över naturen – är falsk. Det är en myt och det är viktigt att det är tydligt.

Resultaten pekar också på att klimatåtgärder bör kopplas samman än mer med åtgärder för jämlikhet, så som fördelningsfrågor. Även om det görs till en viss del och det pratas allt mer om det som brukar kallas klimaträttvisa, upplever Gró Einarsdóttir att klimatfrågan fortfarande ofta ses som ett separat område istället för att integreras.

– När vi ska skapa mer jobb i Sverige är det till exempel viktigt att sträva efter att skapa gröna jobb och att man tänker på att olika åtgärder för att skapa mer jämlikhet kan ha en viktig effekt på klimatfrågan, säger hon och fortsätter:

– Det pratas till exempel ofta om minimilön medan en del miljökämpar hellre pratar om maximilön. Det finns ett så starkt samband mellan inkomst och koldioxidutsläpp, där de rikaste kör större bilar, har större hus, flyger och konsumerar mer.

Själv vill Gró Einarsdóttir gärna bättre försöka förstå det motstånd som finns mot att göra något åt vår tids stora samhällsfråga – klimatförändringarna.

– Vi agerar ofta utifrån tron att om bara vi själva är övertygade kan vi också övertala andra människor. Men så enkelt är det inte. Vissa grupper är skeptiska både till klimatförändringarnas existens och kanske ännu mer till lösningarna. Vad beror det motståndet på och finns det metoder för att kringgå det? Vi måste lirka upp motståndet och det är viktigt att vi agerar nu.