Det var i förra veckan som regeringen presenterade ”En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck”. Syftet är att stärka arbetet för hbt-personers situation.

– Vi vill att Sverige ska vara ett öppet samhälle där alla människor har lika möjlighet att förverkliga sin fulla potential utan att mötas av fördomar och diskriminering. Regeringens strategi är en viktig del i arbetet för att nå det målet, kommenterar integrationsminister Erik Ullenhag strategin i ett pressmeddelande.

Ett antal fokusområden har pekats ut som extra viktiga för att stärka skyddet för hbt-personer och flera myndigheter har fått i uppdrag att höja kunskapen om hbt-personers situation. Bland annat får Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser för att skapa en öppen och fördomsfri skolmiljö och det ska genomföras en utredning av ålderskravet på 18 år vid byte av juridiskt kön.

Rikspolisstyrelsen har även fått uppdraget att följa polisens arbete med hatbrott. Något som välkomnas av organisationen RFSL, som länge drivit kravet att hatbrott ska skrivas in i polisens regleringsbrev. Samtidigt är man kritisk till att regeringen inte ger några signaler om en ändring i hatbrottslagstiftningen, som i dagsläget inte omfattar transpersoner. Ulrika Westerlund, förbundsordförande, anser att det ska finnas samma skrivning i lagstiftningen om hets mot folkgrupp som i diskrimineringslagstiftningen.

– Det är en paradox att de grupper som i dag skyddas mot diskriminering inte erhåller samma skydd mot hets, ej heller ingår samma grupper i straffskärpningsregeln. Här hade vi hoppats se förslag i strategin, säger hon i ett pressmeddelande.

Ytterligare kritik som lyfts gäller asylfrågor, där både RFSL och RFSL Ungdom menar att situationen för hbt-flyktingar är ohållbar och rättsosäker. De vill därför ha en översyn av utlänningslagen, som de menar innehåller motstridiga formuleringar som kan leda till rättsosäker prövning. Bland annat kan personer få avslag för att de har internflyktsalternativ, trots att de lever i länder där homosexualitet kriminaliseras. De kan också få avslag med motiveringen att de kan leva med sin identitet dold.

– Vi har länge uppmärksammat regeringen och Migrationsverket på det rättsosäkra läget och att Sverige misslyckas med att tillgodose hbt-flyktingars skyddsbehov. Ändå negligeras frågan ofta, och få konkreta åtgärder läggs fram och genomförs, säger Emelie Mire Åsell, förbundsordförande RFSL Ungdom.

Sammanlagt avsätter regeringen 6 miljoner kronor för utbildningsinsatser som syftar till att öka hbt-kompetensen inom offentliga sektor. Dessutom höjs statsbidraget till organisationer som arbetar med hbt-frågor, från 6,3 miljoner till 7,3 miljoner årligen. En uppföljning av strategin är planerad till 2017.