Utlovat bistånd flyttas till klimatfond
Sverige avsätter 300 miljoner kronor till FN:s Gröna klimatfond nästa år. Men pengarna kommer från redan utlovat bistånd vilket, enligt Diakonia, strider mot de avtal som Sverige har undertecknat.
Det var under klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 som världens rika länder enades om att bilda en grön klimatfond som ska hjälpa utvecklingsländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser och finansiera klimatanpassningar. Meningen är att fonden från år 2020 ska kanalisera 100 miljarder dollar (cirka 600 miljarder kronor) årligen. Troligtvis blir fonden driftsfärdig redan 2014 och nu lovar regeringen att Sverige ska bidra med 300 miljoner kronor till fonden nästa år. Beskedet kommer inför FN:s klimatmöte i Warszawa som inleds nästa vecka.
Men regeringens satsning är bara ”ett spel för gallerierna”. Det menar i alla fall Petter Lydén som är policyrådgivare i klimatfrågor på Diakonia. Anledningen är att det inte rör sig om några nya pengar utöver det redan utlovade biståndet. Petter Lydén pekar på att det går emot de avtal som beslutades om i Köpenhamn och som Sverige skrev under, att pengarna som avsätts till fonden ska vara nya och additionella.
– Därigenom har de ingen ökad nytta för de länder som får ta del av pengarna eftersom de ändå skulle ha gått till de länderna. De har bara flyttats från en post till en annan.
Han säger att det fortfarande finns ett viktigt symbolvärde i regeringens beslut. Sverige väljer att lägga en liten summa vilket kan komma att leda till att andra länder väljer att följa efter. Men för att nå upp till målet om att fonden ska innehålla 100 miljarder dollar år 2020 måste Sverige ta ett större ansvar, tycker Petter Lydén. Sverige skulle behöva betala två miljarder kronor till fonden nästa år för att nå upp till sina åtaganden, enligt Diakonias egen beräkning. Och då handlar det om två miljarder kronor utöver det utlovade biståndet.
– Det globala biståndet ligger på ungefär 120–130 miljarder dollar. När Sverige och andra rika länder kommer överens om att vi ska lägga 100 miljarder dollar årligen endast på klimatsatsningar i utvecklingsländerna skulle det inte bli någonting kvar om vi tog det från biståndet. Därför behövs det nya pengar, säger Petter Lydén.
De senaste åren har regeringens klimatbistånd till fattiga länder minskat kraftigt. Efter klimatmötet i Köpenhamn år 2009 satsade regeringen en miljard kronor inom det ordinarie biståndet. I år var 500 miljoner kronor avsatt i budgeten och inför nästa år har beloppet halverats till 251 miljoner. Enligt regeringen handlar det om att de gjort en större snabbstartssatsning på klimatfonderna 2010–2012 och att klimatbiståndet nu har normaliserats. Miljöpartiet är skeptiskt till den förklaringen. I sin skuggbudget har de avsatt två miljarder kronor i klimatbistånd nästa år. Helena Leander (MP), miljöpolitisk talesperson, tycker liksom Diakonia att regeringens satsning på Gröna fonden inte är tillräcklig.
– Behovet av biståndsmedel har inte förändrats och det är cyniskt att man drar undan pengar från det ordinarie biståndet och kallar det en satsning, säger hon.
Men biståndsminister Hillevi Engström säger att det handlar om ”inte intecknade medel” i budgeten som kommer att gå till fonden, alltså pengar som inte har använts. Hon håller inte med om kritiken att det inte rör sig om nya pengar.
– Pengarna är ju utöver FN:s mål på 0,7 procent, så på så vis är de nya. När andra länder skär ner från redan låga biståndsnivåer kan vi öka vårt bistånd på grund av vår tillväxt, säger hon till tidningen Riksdag&departement.
Men Petter Lydén kallar det resonemanget för absurt.
– Det resonemanget håller bara om hon är beredd att överge enprocentsmålet, säger han och syftar till det svenska målet som innebär att en procent av bruttonationalprodukten (BNP) ska avsättas till bistånd.
Fria har försökt nå biståndsministern för en kommentar.
Klimatmötet i Warszawa:
Varje år hålls särskilda partskonferenser för de länder som har undertecknat Klimatkonventionen. Förra året hölls mötet, COP 18, i Doha, Qatar. Då förlängde man Kyoto-protokollet till 2020 men förhandlingarna ses av många som misslyckade eftersom man inte kom överens om skärpta klimatmål.
Nästa vecka inleds FN:s klimatmöte COP 19, i Warszawa. Det blir det näst sista innan ett bindande globalt klimatavtal ska godkännas i Paris år 2015 och förberedelserna inför det kommer bli en viktig punkt på nästa veckas möte. Även klimatfinansieringen och den Gröna fonden står på dagordningen. Mötet pågår den 11/11–22/11.