• Det går inte att känna trygghet i att det beslut som en har beviljats kommer att fortsätta gälla, enligt forskaren och juristen Therese Bäckman.
Göteborgs Fria

Bristande rättssäkerhet kring LSS

Kommunen har lovat dig personlig assistans 20 timmar i veckan och du ser fram emot att äntligen få hjälp. Men plötsligt görs en ny bedömning och du får bara 15 timmar. Det är verkligheten för många när kommuner systematiskt utnyttjar ett hål i regelverket.

Den som på grund av funktionsnedsättning behöver en stödinsats i form av till exempel ledsagarservice, boendestöd eller hemtjänst måste vända sig till sin kommun. Kommunen fattar då ett beslut i enlighet med socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. När beslutet om vilket sorts stöd man ska få har meddelats till privatpersonen blir det bindande och kan varken ändras eller återkallas. Rättsprincipen kallas ”gynnande besluts negativa rättskraft”.

Men en doktorsavhandling från Juridiska institution vid Göteborgs universitet visar något annat. Undersökningen av tre representativa kommuner i Västsverige visar att de aktivt arbetar för att undvika att besluten är bindande. Genom olika förbehåll så slipper kommunerna stå fast vid sina beslut enligt avhandlingens författare Therese Bäckman.

– Det står ofta i besluten att man kan komma att ompröva detta vid förändrade behov. Förändrade behov och förhållande kan vara många saker. Min tolkning är att det finns ganska stora möjligheter för kommunerna att ändra de här besluten och göra undantag.

Förutom de olika förbehållen menar Therese Bäckman också att kommuner i närmare 90 procent av fallen tidsbegränsar sina beslut, ett annat sätt att komma runt den bindande delen av det. Ett beslut som ger rätt till personlig assistans eller ett viss sorts boende kan därför ibland bara gälla ett år fram i tiden.

Varken användande av förbehåll eller tidsbegränsningar är enligt Therese Bäckman direkt fel eftersom det saknas tydliga riktlinjer för vad som gäller. Men hon menar att det systematiska användandet av dem rubbar principens skyddande effekt.

– Man utformar besluten på ett sätt som kanske inte förhåller sig så väl till SoL och LSS. Lagar som är präglade av att det ska finnas kontinuitet, att enskilda ska vara delaktiga och principer om normalisering, att man ska kunna leva som andra.

– Det underminerar idéerna och principerna bakom de här lagarna. Om att känna social trygghet, säger hon.

Therese Bäckman menar att det nuvarande systemet styrs av kommunernas organisation och ekonomi och därmed sätter individen åt sidan. Nu vill hon se en översyn av lagar och regler.

– Lagstiftaren behöver ta ställning till i vilken grad som kommuner ska få ändra beslut inom SoL och LSS. Som det är nu så gynnar situationen kommunerna och skapar en rättsosäkerhet för de enskilda individerna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Lägerledare kräver betalt

Besvikna att Kommunal godkänt lön på 63-69 kr/tim – nu är 140 kommunala lägerledare med i eget fack.

Göteborgs Fria

Unga drabbas av indragen assistans

Funktionsrörelsen vittnar om ökade avslag på personlig assistans. "De har tagit ifrån mig mina rättigheter", säger 22-åriga Nora Eklöv.

Stockholms Fria

Ny dom hotar assistans

Tusentals personer riskerar att få färre timmar för personlig assistans. Kritiker menar att regeringen har agerat för långsamt i frågan.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu