Få asylsökande från Tibet
De senaste åren är det ett fåtal tibetaner som har ansökt om asyl i Sverige. Men Tsomo Rinzin, som ger stöd till asylsökande tibetaner, uppmanar Migrationsverket att följa utvecklingen i regionen.
Sedan det tibetanska upproret slogs ner hårt av den kinesiska säkerhetstjänsten år 2008 rapporteras om att säkerhetsläget i regionen har förvärrats och att Kinas förtryck mot det tibetanska folket har ökat. Det handlar om hundratals fängslanden av regimkritiker och människorättsaktivister men också om döda och skadade när polisen fortsätter slå ner fredliga demonstrationer. Så sent som för en vecka sedan skadades 60 personer efter att kinesisk polis besköt fredliga demonstranter i regionen Nakchu, Tibet.
– Säkerhetspådragen i Tibet har bara ökat sedan 2009. I Nepal också. Hotbilden är allvarligare i dag och sedan har vi självbränningarna. Familjemedlemmar och nära vänner är hotade och förföljelse och försvinnanden är vanligt, säger Rinzin Tsomo, ordförande i föreningen Tibetanska gemenskapen i Sverige.
Annons
Dawa Tsering är en av få tibetaner som de senaste åren har sökt asyl i Sverige. Enligt Migrationsverket har de haft en handfull sådana asylärenden sedan 2010. Eftersom det handlar om så få fall vill inte verket svara exakt på hur många det rör sig om. Men de meddelar att det i alla fall är fler personer som har fått ja än nej på sin asylansökan.
Rinzin Tsomo ger samma bild. Hon säger att Migrationsverket i sin bedömning har avvisat tibetaner som sökt skydd i Sverige och gång på gång gett avslag på asylansökningar men att de aldrig har utvisat någon till Nepal, Tibet eller Indien.
– Huvudfrågan handlar oftast om ursprung och identitet. När man kan understryka det och hotbilden får tibetaner asyl i Sverige vare sig det gäller humanitära eller politiska skäl, säger hon.
Hon ser ingen skillnad i Migrationsverkets bedömning av asylsökande från Tibet de senaste åren men uppmanar verket att följa utvecklingen i regionen och situationen för exiltibetaner.
– Personalen bör ha god landkunskap eller information, särskilt viktigt är det att Migrationsverket träffar politiker i exil eller Dalai Lama-representanter för information och fakta om läget. Det kan leda till en snabbare hantering och rätt beslut, säger Rinzin Tsomo.
Tibet:
• Tibet är sedan 1965 en autonom region i västra Kina.
• Tibets statsledning befinner sig i exil i norra Indien sedan de tvingats fly efter en misslyckad revolt år 1959. År 2011 valde Tibets fjortonde Dalai Lama, Tenzin Gyatso, att avgå som politisk ledare (han är fortfarande andlig ledare) och till statsminister utsågs Lobsang Sangay i ett val bland exiltibetaner.
• Sedan 1959 har protester mot det kinesiska styret i Tibet rests ett flertal gånger men slagits ner hårt av kinesiska säkerhetsstyrkor. Senast det hände var år 2008. Det som började som fredliga demonstrationer anordnade av munkar i Lhasa växte till sammandrabbningar mellan munkar, civila och säkerhetstrupper som spred sig utanför Tibet. Enligt officiella uppgifter dödades 19 personer av demonstranter medan tibetanska exilorganisationer beräknade att minst ett hundratal personer dödats av kinesiska soldater. Minst 700 tibetaner ska också ha fängslats.
• Sedan 2008 har Tibet i princip varit helt stängt för omvärldens insyn och förtrycket mot den tibetanska befolkningen har ökat, enligt människorättsorganisationer.
Källa: Amnesty, Utrikespolitiska institutet
