Fria Tidningen

Lajv har blivit ett med skolan

På några ställen i landet används lajv som pedagogisk metod i skolan.

– Ett bra sätt att gestalta värderingar, säger Terese Axner, lajvpedagog.

I Västerås är många skolbarn vid det här laget vana vid att lajv eller levande rollspel används som en del i undervisningen. Där har Lajvverkstaden sitt kontor och härifrån arbetar Teresa Axner som en av få svenska lajvpedagoger. Hon designar lajv och åker sedan runt till skolor och låter barnen prova på lajv som en pedagogisk metod. Under våren har hon exempelvis jobbat med ett fantasylajv som gestaltade könsroller. Då delades barnen in i två grupper; en förtryckarroll som var bäst på att härska över de andra, och en underlägsen roll som var bäst på att städa och ta hand om hushållet.

– Det fick gestalta mans- och kvinnorollen och tydliggjorde för barnen vad det innebär med snäva könsroller, säger Terese Axner.

Hon tycker att lajv är en mycket bra metod när det gäller att gestalta värderingsfrågor, om att tänka och tycka.

– Det blir upplevelsebaserat lärande och man gör verkligen med hela kroppen. Ända upp i högstadiet är det svårt för många att tänka abstrakt. Lajv gör svåra frågor konkreta och gripbara, säger Terese Axner.

För några elever blir lajv ett sätt att uttrycka sig när det i övrigt kört fast.

Hon ger exempel på en elev hon träffade i en klass som höll på att få underkänt i engelska. Han hade vägrat öppna munnen på engelskalektionerna och läraren såg ingen annan utväg än underkänt. Men klassen jobbade med ett dystopiskt framtidslajv och eleven spelade en roll som enbart pratade engelska.

– Helt plötsligt släppte det och han höll ett brandtal på flytande engelska, minns Terese Axner.

Hon har själv lajvat sedan slutet av 80-talet när de första barnlajven kom och har fortsatt med det upp i vuxen ålder. Genom Västerås stift, som anordnade många lajvläger lärde hon sig att arrangera lajv för nya och gamla intresserade.

– Det gäller att formulera mål och syfte med lajvet och skapa en värld som hänger ihop där det sker tillräckligt med intressanta grejer, säger Terese Axner.

Men än är verksamheten ganska småskalig och lajv i skolan är fortfarande helt nytt för många.

– Yrket som lajvpedagog är helt nytt och det är först vi som växte upp på 70- och 80-talen som nu blivit vuxna som tar med oss lajvandet in i arbetslivet, säger Terese Axner.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Lajvkulturen har vuxit upp

Lajv handlar inte längre bara om att klä sig i medeltidskläder och leka ute i skogen. Det senaste decenniet har lajvkulturen i Norden tagit steget in i vuxenvärlden och antagit en alltmer seriös form av kulturutövande där politiska åskådningar och vår egen samtidskultur kan skildras.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu