Mer än två tredjedelar av de svarta, ensamstående mödrarna i USA och mer än hälften av alla låginkomsttagare som inte har försäkring genom sitt jobb lämnas utanför sjukvårdsförsäkringen även efter införandet av den nya reformen som startade i veckan. Det visar siffror som New York Times tagit del av. De som halkar mellan stolarna har inte tillräcklig inkomst för att omfattas av de nya subventionerade reglerna, men för hög inkomst för att omfattas av Medicaid, försäkringen för de allra fattigaste, med inkomsttak på omkring 11 dollar om dagen. De åtta miljoner oförsäkrade bor mestadels i USA:s södra delstater där republikanska guvernörer hårdnackat har sagt nej till en utbyggnad av viktiga delar i sjukförsäkringen.

Att så många miljoner, motsvarande hela New Yorks befolkning, fortfarande står utanför sjukförsäkringssystemet kan ses som ett misslyckande för presidenten då syftet är att täcka in hela befolkningen. Siffrorna, som bygger på statistik som University of Minnesota population center har tagit fram, täcker inte heller in de många oregistrerade migranter som finns i landet och som inte omfattas av den nya reformen. Om man inkluderar papperslösa i beräkningen kan det vara så många som 30 miljoner människor som står utan sjukvårdsförsäkring 2016 när den ska vara fullt utbyggd, uppger CNN.

För president Barack Obama är ändå införandet av sjukförsäkringen en stor fjäder i hatten eftersom det var en av hans viktigaste vallöften när han tillträdde som presidenten redan inför hans första mandatperiod. Men införandet har varit allt annat än enkelt. Veckans dödläge i budgetfrågan är den senaste och mest allvarliga konsekvensen av presidentens ansträngningar att få till en allmän sjukförsäkring. Sedan i tisdags ligger många av USA:s samhälleliga institutioner nere och statsanställda är permitterade utan lön på obestämd tid. Och värre kan det bli. Senare i oktober väntar viktiga förhandlingar i senaten rörande en eventuell höjning av USA:s skuldtak. 17 oktober är det brännande datumet då nuvarande tak nås och landet inte längre kan betala sina räkningar. Om de akuta problemen inte löses till dess är det svårt att överblicka vad de ekonomiska konsekvenserna blir för USA:s och världens ekonomi. USA:s regering har legat på gränsen till nuvarande skuldtak på svindlande 16 700 miljarder sedan i maj i år.

Republikanerna har, trots att reformen redan trädde i kraft i tisdags, bestämt sig för att till varje pris se till att den stoppas. En statlig sjukförsäkring skär som en ideologisk kniv mellan de politiska lägren och kan under inga omständigheter accepteras, resonerar republikanerna som innehar majoriteten i USA:s representanthus. Republikanske kongressmannen John Fleming har kanske gått längst i sin övertygelse och jämförde i veckan kampen mot Obamacare med kampen mot slaveriet.

40 miljoner amerikaner, omkring var åttonde invånare, saknade sjukförsäkring innan Obamacare infördes. Målet är att sju miljoner av dessa ska ha en ny sjukförsäkring inom ett år och att den siffran successivt ska öka.

Reformen, som kallas en av Obamas största och viktigaste, har stött på en lång rad förseningar. Lagen klubbades igenom redan för två år sedan men de första delarna börjar gälla först vid årsskiftet. Då kickar försäkringarna igång som amerikanerna nu i miljontals tecknar via portaler på nätet. Den del i lagen som reglerar företagares skyldighet att försäkra sin personal är framskjuten ett år och träder i kraft först 2015.