I Jönköping är omställningsrörelsen ganska nystartad, och kom igång så smått förra året med samtalsgrupper och filmvisningar. I våras startade en kärntrupp odlingsprojektet Ett gemensamt stadsodlingsprojekt.

Omställningsgruppen på ett tiotal personer bildades efter en ”miljöfika” som kommunens miljökontor arrangerar som vänder sig till såväl myndigheter, företag som allmänheten. Då samlades de som ville diskutera vidare och göra något praktiskt tillsammans.

– Vi bjöd in Omställningsrörelsen i Tranås som funnits i tre år och har kommit mycket längre. Där är det inte bara en fritidssysselsättning, som det är för oss än så länge.

Colm O’Ciarnian jobbar väldigt mycket, även på politisk nivå, med Tranås omställningsfrågor och berättade om deras verksamhet. Gruppen består av totalt 15 personer, varav fem till sex är väldigt aktiva. Där har de olika grupper som arbetar i projektform. Framtidsveckan genomfördes i år och ska återkomma nästa år, förklarar Silke Matussek, en av eldsjälarna i projektet.

I Jönköping tog Omställningsrörelsen kontakt med Studiefrämjandet. Verksamheten drivs i kompis- och studiecirkelform med regelbundna diskussionsmöten samt odlingar av grönsaker och blommor i pallkragar.

De har också startat studiecirkeln Frivillig enkelhet där man lär sig att ställa om sitt liv även till det inre, genom att göra medvetna frivilliga val för att må bättre.

– Vi funderade först på att jobba med alternativa energikällor, men det skulle krävas mer kapital för att bygga upp något. Sedan tänkte vi på transporter, men eftersom Cykelfrämjandet redan var engagerade i ett projekt, bestämde vi oss för att börja med odling i liten skala, säger Silke Matussek.

Silke Matussek arbetar som handledare på Komtek, kommunens teknikskola för barn. Hon och hennes man Jan Adler som är industridesigner, kom från Tyskland för 13 år sedan och bodde först i Göteborg i sex år innan de hamnade här.

– I Tyskland har man kommit mycket längre på myndighetsnivå när det gäller ekonomiska bidrag för privata alternativa energilösningar, säger Jan Adler, som blev förvånad över hur trögt det är att locka fler intresserade Jönköpingsbor som vill engagera sig. I Göteborg var det lättare, här känns det lite konservativt.

Silke Matussek berättar att hon ägnat mycket tid åt telefonsamtal runt om i kommunen för att få tillgång till odlingsbar mark centralt, vilket var svårt.

– Ingen ville ta det på sitt bord, jag blev hänvisad vidare och det vi erbjöds var inga bra ställen där människor vistas naturligt. Tanken är ju att inspirera till odling för sin egen försörjning och då måste det vara nära där man bor, annars blir det för krångligt.

Till slut erbjöd Studiefrämjandet och Högskolan för lärande och kommunikation pallkragar utanför Studiefrämjandet samt på Högskolans takterass och i rabatten vid ingången. Sommaren gav en riklig skörd av både grönsaker och blommor som squash, rotfrukter, bönor, bladselleri, slingerkrasse och tagetes.

– Vi sköter allt tillsammans och när något är moget mejlar jag ut att man kan komma och hämta skörden, även förbipasserande, berättar Silke Matussek.

Tanken är att inspirera allmänheten att börja odla själva och därigenom bilda fler projektgrupper med olika inriktningar. Nästa steg är att få tag på markplättar, så det blir ett mer bestående inslag.

– Jönköping är en förhållandevis stor stad så det borde ingå i den så kallade Stadsbyggnadsvisionen. I Göteborg finns en budget på sju miljoner kronor avsatt för stadsodling, men här finns inte ens en ansvarig. I Malmö är det lätt att få markplättar i parkanläggningar om det sköts i rabattliknande former.

Silke Matussek tror att kommunen kanske nöjer sig med att det finns kolonilotter i utkanterna, men det är inte alla som har tid och möjlighet till det.

– Med små jordplättar inne i stan blir det också ett sätt att lära känna varandra, hjälpas åt med skötseln och ta ett gemensamt ansvar. Vi hoppas bli en träffpunkt för vanligt folk för att inspirera till egenförsörjning och ansvar. Det är inte minst viktigt att lära ut till barnen. Det ger ett lugn och samtidigt en meningsfullhet i dag när alla är så stressade. Intresset för stadsodling är uppenbart, framför allt bland ungdomar i 20–25-årsåldern finns ett stort sug.

Agneta Svennebring är miljöpartist och tycker kommunen kommit ganska långt när det gäller byggnation med installation av solceller för el. Men planeringen av det centrala bostadsområdet Kålgården, som historiskt hade mycket odlingar, var en stor miss eftersom småskaliga stadsodlingar saknas i dag.

– Man upplät lite provisoriska odlingar i pallkragar, men de har försvunnit nu, säger hon.

Helena Takki på Studiefrämjandet berättar att Friluftsfrämjandet fått ganska fria tyglar att odla i bostadsområdet Öxnehaga, och att alla enskilda initiativ är välkomna.

– Jag tror på att man börjar med sig själv och att skapa medvetenhet i det lokala. För så länge som politikerna själva inte lever som de lär kommer de nog inte heller att kunna förändra något, säger hon.

Silke Matussek hoppas att fler Jönköpingsbor sluter upp så att de kan börja jobba med olika projekt.

– Filmvisningarna är mycket populära och där har vi bland annat sett In transition 2.0 samt Kubas gröna revolution.

Jan Adler höll en föreläsning då de diskuterade förnybara energikällor och jämförde verkningsgraden i förhållande till kostnad mellan olika alternativa energislag.

– Det visar sig att vindkraft har mycket lägre verkningsgrad än vattenkraft i förhållande till kostnaden, och i Schweiz finns ett föregångsexempel som bygger på virvelvattenkraft där skyddshänsyn till djur och natur också tagits med.

Nästa steg skulle kunna vara att bilda en grupp som kunde ta fram en prototyp för ett sådant virvelkraftverk, berättar Silke Matussek.

– Vi hoppas också att kommunen kan fatta ett beslut och ha en gemensam linje när det gäller stadsodling, så att det går snabbare att få tillgång till mark.