Debatt


Shai Mulinari
  • Shai Mulinari vill se att resultaten från alla läkemedelsprövningar blir offentliga. Shai Mulinari är Doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.
Skånes Fria

Gör läkemedelsprövningar offentliga

Ska resultaten från läkemedelsprövningar betraktas som en företagshemlighet? Eller är det information som allmänheten måste kunna ta del av? Den internationella debatten har tagit fart. Enligt forskaren Shai Mulinari kan det rådande systemet inte bara få förödande konsekvenser för enskilda patienter men också leda till stora kostnader för samhället. 

Läkemedelsprövningar utförs för att värdera effekten av en behandling – både de positiva effekterna i form av läkande och de negativa i form av bieffekter. De sista åren har det utspelat sig en hätsk internationell debatt om läkemedelsprövningar. På ena sidan står en koalition av bland annat forskare, läkare och oberoende patientorganisationer som ser resultaten från läkemedelsprövningar som något som måste vara offentligt. På andra sidan står läkemedelsindustrin och politiskt allierade som ser resultaten främst som en företagshemlighet.

Fram till nu har industrins synsätt i princip varit det rådande: resultaten från läkemedelsprövningar har av kommersiella skäl många gånger hållits hemliga. Oftast har det handlat om studier som inte påvisat en positiv effekt hos ett läkemedel.

Ett välkänt fall gäller det antidepressiva läkemedlet Reboxetin. Företaget bakom läkemedlet utförde sju större prövningar. En prövning – med 254 patienter – gav ett tydligt positivt resultat. Denna studie publicerades så att läkare och forskare skulle ta del av resultatet. Övriga sex studier, som tillsammans omfattade nästan tio gånger så många patienter, påvisade ingen tydlig positiv effekt. Dessa hölls hemliga. Företaget utförde också studier där de jämförde sitt läkemedel med konkurrenternas. De studier som visade att Reboxetin vara likvärdigt med konkurrenternas läkemedel publicerades – de studier som visade att Reboxetin var sämre hölls dolda för allmänheten.

Fallet Reboxetin är bara ett i en rad exempel där industrin medvetet vilselett allmänheten genom att hemlighålla ofördelaktiga resultat. Faktum är att ungefär hälften av alla läkemedelsprövningar inte har publicerats, och vissa prövningar har inte ens registrerats hos myndigheter.

Men problemet är större än bara tillgången till data från läkemedelsprövningarna. Forskning har visat att prövningar som betalas av företaget bakom läkemedlet i snitt ger fördelaktigare resultat än tester gjorda av oberoende forskare. En stor studie från 2010 av fem storsäljande läkemedelsklasser visade att 85 procent av alla företagssponsrade prövningar var positiva, medan endast 50 procent av icke-företagssponsrade prövningarna rapporterat ett positivt resultat. En annan studie, som analyserade alla prövningar av ett specifikt blodfettsänkande läkemedel, fann att det var mer än tjugo gånger så sannolikt för en företagssponsrad prövning att rapportera ett positivt resultat än för en oberoende studie.

Ett flagrant exempel på hur företag manipulerar resultat från läkemedelsprövningar är GlaxoSmithKlines så kallade studie 329 där det antidepressiva läkemedlet Paroxetine (Seroxat i Sverige) testades på barn. Till företagets förtret kunde studien inte påvisa någon positiv effekt, och det visade sig till och med att vissa barn kunde få självmordstankar av läkemedlet. Men när studien publicerades hade den statistiska analysen manipulerats till den grad att läkemedlet plötsligt verkade säkert och effektivt. Men här slutar inte historien. Trots att företaget saknade godkännande från det amerikanska läkemedelsverket så marknadsförde man läkemedlet som en effektiv och säker behandling av depression hos barn. En påföljande brottsutredning, bland annat baserad på interna företagsdokument, konstaterade att företaget medvetet vilselett läkare och olagligt marknadsfört läkemedlet för att öka försäljningen. GlaxoSmithKlines beteende bedömdes som så allvarligt att företaget bötfälldes med knappt en miljard dollar.

Konsekvensen av dessa och liknande fall är helt enkelt att läkare och myndigheter som fastställer behandlingsrekommendationer vilseleds i kommersiella syften. I förlängningen kan det leda till felbehandlingar och onödiga kostnader för samhället. Men även om detta kan tyckas synnerligen uppseendeväckande, så är det mest uppseendeväckande att problemet med hemlighetsmakeri och vilseledande information under en längre tid varit välkänt bland dem med insikt i läkemedelsprövningar. Trots detta har väldigt lite gjorts för att förbättra situationen – delvis eftersom läkemedelsindustrin anses vara så pass viktig i den kunskapsdrivna ekonomin att politikerna helt enkelt valt att se mellan fingrarna.

Mot den bakgrunden är det glädjande att den internationella debatten nu tagit fart och många på allvar börjat diskutera hur man kan förbättra det rådande systemet. Ett viktigt steg i rätt riktning är att lagstifta så att alla resultat från läkemedelsprövningar blir offentliga. Med detta som mål lanserades i januari i år det större initiativet AllTrials med stöd av många tunga vetenskapliga och mediciniska institutioner, bland annat flera universitet, vetenskapliga tidskrifter, forskningsråd samt patient- och läkarorganisationer – och än så länge av nästan sextiotusen privatpersoner. Gör du det också på AllTrials.net!

Fakta: 

Shai Mulinari är doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu