Totalt har vi omkring 100 goda matsvampar i de svenska skogarna. De flesta arter plockas sällan. En stor majoritet av svampplockarna riktar in sig på kantareller och möjligtvis trattkantareller. Karl Johansvamp slinker in då och då i någons korg. Men det är inte svårt att utvidga din repertoar av svampar några steg. Fria har tagit hjälp av mykologen och svampexperten Michael Krikorev för att lista sex svampar som är bra att satsa på.

– Blek taggsvamp är lätt att plocka, ingen annan svamp har den färgen och den är minst lika god som kantarellen. Rödgul trumpetsvamp liknar trattkantarellen, men är godare och väl värd att leta efter, säger Michael Krikorev.

Han tipsar också om blodriskan, som är lätt att känna igen då en morotsfärgad saft kommer ur svampen när man bryter den. Karl Johansvamp är ju en klassiker och delikatess och även fårtickan är god om man väljer de små exemplaren. Svart trumpetsvamp kommer också med på listan över sex svampar att satsa på. Den klassas också som en delikatess och är lätt att känna igen på sin svart-gråa färg.

– Det är märkligt att inte fler anstränger sig för att lära sig några fler sorter. Det är lätt att åtminstone lära sig fem-sex stycken, säger Michael Krikorev.

Han har själv provat på samtliga 100 svenska matsvampar och vet hur man får ut det mesta av svamparna i matlagningen.

– Lägg helst svampen på en torr stekpanna först på svag värme för att dra ur vätskan. Sedan är det matfett som ska tillsättas. Stek svampen på låg eller medelhög värme i matfett, ju längre tid desto bättre i de flesta fall, säger han.

Lök i alla former är ett bra komplement till svampen. Låt den puttra i grädde ett tag och smakerna kommer fram på ett fint sätt, tipsar han.

Om inte svamp är din älsklingsrätt finns det ändå all anledning att älska den. Svampen är en stor del av den biologiska mångfalden i skogen och är viktig på många sätt. Inte minst som nedbrytare fyller de en viktig funktion. Skulle inte svamparna finnas skulle jorden snart vara täckt av ved, löv och växtrester som inte brytits ned.

Fruktkroppen, det vi till vardags kallar just svampen, är i själva verket bara en liten del av en helt gigantisk organism som finns under marken. Svampen som man plockar utgör bara någon procent av hela organismen. Många av våra vanliga svampar är just så kallade mykorrhizasvampar. De flesta träd i våra skogar är koloniserade av dessa svampar och deras mycel hjälper träden att ta upp vatten, mineraler och näring ur jorden. Tillbaka får svampen socker från trädens fotosyntes.

Modernt skogsbruk kan i många fall störa denna process, även om de flesta matsvampar kan etablera sig, leva och växa i våra produktionsskogar. De arter som har svårt att etablera sig i planterade skogar, med träd som inte tillåts bli gamla innan skogen kalhuggs, är de som återfinns som rödlistade svampar i dag. Svamparna som lever med trädens rötter dör med träden vid avverkning.

– Violgubbe och goliatmusseron är exempel på matsvampar som är rödlistade på grund av att deras livsmiljöer har minskat de senaste 50 åren, säger Michael Krikorev.